I förmiddags när det såg ut att vara fint väder ute så gick jag iväg för att lägga ett spår till Wigge. Gör som jag brukar göra inget mer med de.  La ett spår som var rakt sedan en 90 gradig vinkel sen rakt och sedan slutet. Var väl en sådär 50 meter långt. Gick sedan hem för att fortsätta med mitt.

3 ½ timme senare gick vi ut igen så Wigge skulle få spåra. Ivrrig som få är han, han hade ju sett klöven som kommit fram ur frysen i morse. Men jag tog god tid på mig med lina och sele och lite annat så han hann lugna sig innan vi gick fram till spår starten och legan.

Då Wigge haft så fasligt bråttom i starterna dom senaste spåren och inte har något vidare bra spårarbet.e Så höll jag kvar honom längre vid legan så han skulle få sig en rejäl sniff och få ett bra tempo efter de var tanken. Men men efter sniffningen i legan var han som en raket och ut i blåbärsriset med en matte efter. Jag var som ett ankare och fick honom att sätta sig och lugna sig för att sedan visa på honom på spåret igen.
Men när jag visade på Wigge spåret igen så gick allt bara åt skogen helt enkelt. Han spårade kanske 1 meter riktigt bra  efte på visandet innan han tittade upp och verkligen leta efter nåt och han kollade vad husse gjorde. Visade på honom igen och insåg att det går inte han hittade annat att göra hittade ett träd att tugga på åt gräs Så jag avbröt det hela.

Wigge som varit en riktigt naturbegåvning från starten. Men även naturbegåvningar kan ha en dålig dag. Så det är väl bara att gå tillbaka några steg och börja köra där ifrån igen. Bra ha korta raka spår och se om han ”minns” hur man gör. Kanke gått för fort fram och Wigge inet hänger med i svängarna.

Istället för att gå hem då vi iaf hade tur med vädret gick vi ner till dammen och satte oss. Solen sken och det var väldigt skönt ute.
Efter en liten stund får husse syn på något som kommer simande i vattnet. Det var en liten snok som kom, den hade väldigt bråttom in i vassen.