Igår vart det bak. Det dofta ljuvligt när det väl var färdig. Så nu står vi oss nog hela julen igenom, med både lusse katter och saffrans skorpor.
Iriz som bekant har kommit in i spökåldern träffade igår på ”the one eyed monster” på en promenad. En vägspegel som inte kunde sluta stirra på henne.
Idag däremot när vi hade Wigge med oss upptäckte hon spegel på långt håll och stannade till. Men den var inte alls lika farlig idag. Wigge ja han tog sig en ingånde titt i spegeln och såg nog sig själv. En varghunds kille i sina bästa år med öronen ute som flygplansvingar.
Det har varit väldigt halt de sista dagarna här och nu har de även kommit lite snö ovanpå isen.
Nu ikväll så går vi ut för att rasta hundarna. Jag går före med Wigge och Christoffer har Iriz och går efter. Jag pratar på och helt plötsligt hör jag bara ett ”umpf” bakom mig och det blir knäpp tyst. När jag vänder mig om så ligger Christoffer på rygg i snön efter att ha halkat och Iriz ja hon är inte nöjd med situationen. Hon tyckte nog husse skämde ut henne där han låg. Nu gick vurpan bra och han skadade sig inte. Jag fick däremot ett riktigt skratt anfall som var till duga.
