Igår hade vi planerat  att vi skulle upp till Vättlefjäll och planerna gick precis som tänkt. Hamnade först på korta slingan som ALLA går. Den perfekta slingan om man vill ha hundmöten eller inte vill vara själv. Ganska tråkigt och enformigt med andra ord.
Men vi svänger av som planerat och går en bra bit på Vättelfjällsleden. Snön låg tät och inte en själ i syne. Wigge han sprang lite fram och tillbaka tills han nöjde sig med att bara lunka framför oss och stannade vi så stannade han. Precis som de ska vara. Vi gick förbi en del sjöar och vättlefjällsleden gick ihop med både en ”grön” slinga och Bohusleden.
Halt var det på vissa ställen husse lyckades ramla en gången men en glad Wigge som kom för att kolla vad han pysslade med.

Gick en bra bit tills vi kom till några fler sjöar och en eldnings plats där någon tänt en brasa och de luktade så gott. I samma veva kom då en skidåkare som tog sig fram på isen. Förmodligen den som tänt brsan. Wigge som nu fick se sin första skidåkare tyckte denna var väldigt märlig och glodde för fullt.

Vi gick vidare utan att igentligen ha någon plan. Tills vi bara gick på den ”gröna ”slingan. Den vet vi är 11 km vi gick och vi gick. Precis som förra gången vi var ute och utforskade så viste vi inte riktigt vart vi var mer än att det var i Vättlefjäll men vi höll oss på den ”gröna” den kommer ju förr eller senare till väl känd mark.
Vi alla var nu lite trötta i benen av att pulsa i alla snö. Men när vi helt plötsligt börjar känna igen oss från när vi var ”vilse” förra gången. Då var vi på andra sidan Surte sjön. Men lugnet la sig lite och oron att det skulle hinna bli mörkt  var inga problem nu.

Hemma var vi inte förens efter 5 timmar och ja sisodär 1,5 mil senare. En mycket trevlig promenad som absolut ska göras igen. Varför vi inte gjort detta tidigare är en gåta för mig/oss. Kanke vi kan få med oss nån nästa gång. I sommar kommer vi nog med stor säkerhet kunna hitta oss en privat badställe vid nån av sjöarna.
Några bilder är ju självklart också, här kommer några.

Nää jag äter inte snö…

Kommer ni eller…

Idag blev Wigge och hans syskon 19 månader. Månderna bara går och nu e det faktiskt inte jätte många månader kvar tills Herr Wigge blir 2 år.
Han har den senaste tiden blivit bredare men i huvudet händer inga jätte grejer fortfarande samma gamla spralliga Wigge och jag tror alltid han kommer vara så. Men det är just de som gör Wigge till Wigge.

Idag har Wigge inte varit det minsta trött efter går dagens promenad. Hn hade nog gärna tagit samma sväng igen. Husse och matte har inte haft samma energi.