Ja ni vet ju redan att det varit sjukdom här i familjen och varken jag eller husse som ännu inte är 100% frisk har inte orkat så mycket. Det märktes dock idag på kursen att Wigges aktiverings balans inte var där den borde. Mycket ofokuserad och huligan Wigge vissa stunder. Men men vi vet ju varför och är man sjuk orkar man inte.

Vi hade under kursen idag gjort som små stationer me dom olika momenten. En station var att gå igenom hopp och linföringen. Under linföringen fick matte höra att det såg ut som jag gick på krossat glas. försiktigt och långsamt. Så hädan efter ska jag gå som om jag gick på glödande kål snabbt och bestämmt. Man ska inte bara ha koll på sin hund så den gör som den ska nu ska man se till så sin egen kropp lyder. Simultankapacitet på högsta nivå.

Iaf vi fokuserar på de moment som gick bra istället för de dåliga. Hopp över hinder skit bra rent utsagt. Han kunde inte gjort det bättre. En klar tio poängare Tandvisningen mycket bra utan anmärkning och en förhållandevis stilla Wigge. Inte för jag tror nått annat Wigge har ju aldrig varit den som ryggar bak snarare tvärtom.
Sen ställande under gång som inte var perfekt men som jag ändå tyckte han gjorde bra ifrån sig.

Sen de jag tror Wigge tyckte var roligaste apporten. Framme vid instruktören vid den stationen och apporterna som hon står och håller skuttar en Wigge fram med en mycket viftande svans och bara stirrar på apporterna. Ge mig ge mig.
Wigge fick prova och ta den i munnen och vi gick en sväng. Mycket stolt Wigge höll i den och gick runt utan att tugga så mycket. Sen gjorde vi momentet som de ska se ut i 1:an fast med kortare tid och inga problem för Wigge inte. Detta är nog de momentet som känns lättast men kanske beror på att Wigge verkar tycka det är roligast.

Hur ska vi nu hitta tid att träna denna vecka då vet jag inte. Det är för få dagar i veckan. Men allt löser sig alltid i slut änden.

Ordning i ledet, Wigge och jag längst bort.