Doris, vår Doran har somnat in. Denna kanin som var totalt orädd och var genom snäll. Aldrig stött på en kanin med så stor personlighet som hon hade. 

Doris kamp sång var ”ingen är rädd för vargen här”. Inte var hon de minsta rädd för varghundarna när vi haft besök. Hon har helt enkelt bara vänt dom ryggen och fortsatt med sitt.
Med Devlin och Wigge har hon tagit allt med ro från som varit valpar och hoppat runt på andra sidan gallret.
Doris och våra katter och Devlin kunde under sommrarna ligga helt avslappnade och bara njuter i varandras sällskap ute på gräsmattan.

Snällare och lugnare kanin finns nog inte man kunde göra det mesta med henne utan att hon brydde sig nämnvärt.
Inte brytt sig när Wigge har tvättat henne inte brytt sig om klo klipp eller annat.
Det hon däremot brydde sig om var när buren var städad och allt inte stod som det skulle stå. Då rotade hon runt i halmen och flyttade mat skålar till allt var som hon tyckte det skulle stå. Tur hon var en stor kanin på sina 6-7 kilon så hon med enkelthet kunde flytta skålarna till andra sidan buren.