Ja vad försigår igentligen i huvudet på en hormonfylld varghunds ynglings. Wigge har en vad vi tycker än väldigt jobbig period nu. Så nu försöker vi ligga i lika mycket i vår passivitets träning igen som vi gjorde ett tag men samtidigt hitta balansen av hjärn gympa aktivering. Det är inte det lättaste Wigge har ofta inget mellan läge alls. Men igenom denna period ska vi kan ju inte bli värre än detta känns det som. En hund som tror han är både störrst, bästa och vakrast. Ja störrst är han allt som oftast , vacker är han men bäst inte på långa vägar.

Vi körde ett personspår igen idag. Det gick väl sådär Wigge han var lugn innan vi började det var en av förutsättningarn för att vi ens skulle göra detta. Han spårar väldigt bra i början. Dock höjer han nosen ett antal gånger. Nos i vädret och ett försöker till se husse som låg gömd någonstans. Vi fortsatte ända fram till det att Wigge fick husses doft i nosen då gick spårandet från bra till skit han slänger sig i linnan och går från lugn arbetande till exalternande. Då blir det tvärstopp så matte bryter vid det här laget har redan matte förstått vart husse är och vi bryter allt  spårande för denna dag och går till husse efter att Wigge fått sitta och lugna sig.
Funderar på att inte lägga så mycket spår aktivering  eller kanske ska ta och prova med en person som inte är husse eller matte nästa gång. han kanske blir mer exalterad om de är en människa som han står honom nära. Eller om vi ska gå över till vilspår istället.

Wigge spårar bra i början idag.

Efter spårandet gick vi ner till dammen där vi satte oss på ett berg för lite passivitets träning i solen istället. Wigge hade myror i byxan men efter en hel del tillsägningar la han sig ner och kopplade till slut av. Ankor och svanen och måsarna brydde han sig inte ens om då.

Glömde ju nästan berätta som rådjurs mamman och hennes två kid som vi sett igen idag. Såg dom ju senast i fredags då nere vid skogen vid dammen. Denna gång var dom uppe vid husen och spatserade på en liten klippt gräsplatt innan dom gick in i skogen. Hade jag inte haft Wigge som inte såg nått i ena handen och mobilen i den andra så hade jag kastat mig på väskan och tagit fram kameran. Men det vart ingen bild. till min besvikelse Dom var ju så söta dom små kidden fick ingen bra bild sist för de var så högt gräs så dom försvann. Men jag gissar nog på att jag hinner se dom några gånger till.

En massa vaccinations påminnelser vi fått från veterinären i brevlådan idag också. Varför kan dom inte bara skicka ett ”kort” per hushåll även fast man har 3 styckern som ska vaccineras samtidig. Men vaccineringen av de tre inneboende fyrbeningarna blir efter vår lilla semester i Stockholm.

Wigge långben nere vid dammen idag.