Idag var det dags för åter en en look-a-like. Det var några månader sen vi hade en sådan här i bloggen.
När vi skulle iväg idag med bussen satt det en kille och tjej bredvid oss. Tjejen tyckte Wigge liknade en gammal man med skägg medans killen tyckte absolut Wigge så ut som Einstein (Albert Einstein). Visst Wigges hår stod åt alla hål lika så han skägg och mustach. Så lite lika kanske dom är. Vad tycker ni??

Bussen som vi satt på tog oss hem till Christoffes mor Ci och Sandor, där vi spenderat eftermiddagen och kvällen. Vi har grillat och Wigge har strosat runt lite på gräsmattan och njutit av uppmärksamheten av de som var där. Trivdes verkligen. Han skulle nog vilja ha ett eget hus att huser i.
Wigge har inte heller träffat katten Simpson sen Ci flyttade från vår gata. Men Wigge hälsade så glatt medan Simpson gav honom en snyting på direkten innan han bestämmt gick där ifrån. Tänkte han, nu är den där jäkla hunden här. Bäst att visa vad skåpet ska stå igen.
Många mycket trevliga timmar riktigt sommar väder har det varit också.

Idag har vi alltså varit ute och så här långt har Wigge inte gått på en hel vecka då han fått ta det lungt. Men det kändes som de var dags att utöka promenaderna lite. Nu får det vara nog med vila. Såret är långt i från läkt men med stöveln på så tycker Wigge att allt är mer än ok. Det var helt underbart ute. Wigge tyckte nog de var lite varmt i mellanåt men njöt till fullo.

Det ända som kanske inte är ok eller som vanligt och som blir lite krångligt man kan ju inte göra änglar på marken för stöveln den snor ju runt sig tio varv och det som ska vara ner blir upp. Men Wigge lika glad för de och ingen förstår hur han lyckas.

En annan grej man bara kan göra med stöveln på är att kissa på sig själv. Ja ni läste rätt Wigge skulle till att kissa i en liten backe vilket kanske inte var helt genomtänkt. Men men torr om tassen var han ju fortfarande.

Efter promenaden gick vi förbi affären och vad kunde inte bli bättre än att vi alla fick unna oss en glass i skuggan. Wigge åt sin piggelin på rekort tid. Sen gick han över att tigga och slutligen försöka gnaga i sin glasspinnarna som jag lagt undan och som skulle slängas när vi sedan gick hemåt. Gott till sista smulan ska det vara.

Varghunds valpar måste väl vara nått av de ljuvligaste som finns. idag har Sanna och jag varit och kikat på varghunds valpar på Åkerö´s kennel. Far till valparna är den hanen som Sanna ska använda på Elsa i höst. En hane, Johnny som är hur charmig som helst.

Alla 9 valpar, 6 veckor gamla var helt underbara. Dess underbara sammets trampdynor, ullig päls och det farliga valphumöret. Ja man blir så sugen men tids nog blir det en till i detta hus också. Idag var det däremot hur bra som helst att få lite valpgos och bara vara med dom små skosnörs ätarna.
Tack Pia för att vi fick komma och klämma och gosa.

En av de ljuvliga.

Förutom de underbara valparna så är ju två till som jag fastnat för hemma hos Pia. Nämligen Bengt och Beda, två Bassets. Basset är ingen ras som jag fastnad för tidigare men dessa två. Ja charmtroll med kostym för två och dessa öron. Ett bra kompliment till varghund kanske och enligt Sanna så passade jag ihop med ett exemplar av denna ras. Jag vet inte de men dessa två gillar jag.

Efter besöket vart det till att åka hem innan man snabbt skulle iväg igen. Nu ikväll var det ju diplom utdelning på klubben. Wigge fick sitt fina diplom och lite ironisk blev han kallad för klubben minsta hund, Gittan brukar ju kalla honom för Lilleman. Inte minst men med stor sannolikhet den största hunden på klubben för närvarande är iaf nått som är säkert.

Aktivering på hemma plan. Idag tog jag mig ann att Wigge skulle kunna ta apporten när den ligger på golvet/marken. Han har aldrig velat eller förstått vad jag velat tidigare. Han tar den i från min hand både stående och sedan bär den eller sittandes bredvid. Har provat detta i omgångar ett bra tag men inget resultat.

Men idag var det precis som han sa aha är det de här du vill matte och plockade upp den. Så nu kan han ta apporten både om den  ligger mitt framför och någon meter bort och sedan komma och lämna i handen. Längre än så vill jag inte lägga den då han gör ett hopp attack när han ska fram till den. Inte bra jag får ju tänka på tassen.

Så nu ska här fin slipa och utveckla detta. Det ska bli så kul och de var så kul att se honom få en aha upplevelse nästan. Skulle ha filmat honom om jag hade haft möjlighet men ingen sådan kamera hemma. Så håll till godo med en bild på goding som njuter på uteplatsen i brist på annat att göra.

Idag var det tid för vår terminens kurs avslutning. Som jag sagt tidigt så vart det ingen för Wigges del. Christoffer och jag åkte själva dit och minglade och kikade på kursdeltagarnas prestationer. Wigge var dock väldigt efterfrågad och många undrade vart han var.

Ska faktiskt säga att det känns ganska surt att inte jag och Wigge fick göra de vi skulle. Jag som tyckte att jag denna gången hade mina nerver under kontroll och riktigt såg fram emot att bara ha skoj och just som inkallningen verkar funka efter en massa träning här hemma.
Ja ja han hade det bättre hemma och vila tassen de kommer ju fler gånger. Nästa termin blir det lydnadsklass 1 kursen igen.

Förare lämnar hund inför platsliggningen (lydnads klass 1)

Tyckte alla sköte sig bra i lydnads klass 1 många gjorde en del riktigt bra moment. Man blir så inspirerad av att se andra.
Jag och Christoffer fick ju också se allt från nybörjare, klass 3 och elit hundar. Sen även både rally lydnad och valpar och unghunds avslutningar.
Trevlig förmiddag på klubben med andra ord. Nu på torsdag blir det åter ett besök på klubben för då är det diplom utdelningen.

I fredags vaknade vi efter en lugn natt med blod på väggarna. Hade CSI varit där hade det nog tagit dom en ett tag att inse att inget brott begåtts utan de var ju bara en varghund med trasig trampdyna som legat med benen uppåt väggarna. Alltså en av Wigges favorit positioner.
Ska kanske tilläga att det låter värre än vad det var  en lätt avtorkning och väöggen var som ny.

Inte mycket förändrig när det gäller trampdynan så här två dagar efter ”olyckan”. Wigge är otroligt duktig med sårtvätt och när stöveln ska sättas på vid utgång.
Det ända Wigge kanske kan tycka är lite jobbigt är att det är sååå tråkigt att bara gå hemma inget händer. Men ska försöka sysselsätta honom så gott det går med hjärnaktivering utan att belasta tassen för mycket. Någon kurs avslutnings tävling imorgon blir det inte för Wigge däremot.

Wigge samtalar med sin husse.

Som tur var så var det redan bestämmt att Wigge inte skulle med på helgens utställning. Han hade liksom inte fått plats och i detta ”tillstånd” får han hålla sig hemma hur som helst. En lugn dag hemma med husse vart det istället.

I fredags åkte jag hem till Sanna. Det skulle ju upp tidigt för att åka på vinthunds klubbens utställningen i Skåne, Bosjökloster, natten till Lördag  Lördag morgnen började minsta sagt annorlunda. Sannas bil ville inte starta så de vart snabbt till att låna och lasta över grejer i hennes fars bil. Sedan när vi väl kommit ut ut garaget ligger de en kundvagn på vägen bort med den och sedan iväg till skåna. Dit vi kom mycket tidigt men vi fick då bra plats vid ringen efter att ha fått gå en liten väg för att ens komma in på området som igentligen inte öppnat.

Hera, Emma och en vän till Emma . Elsa, Eva och Göran kom och gjorde oss sällskap. Mycket skoj och flams måste jag säga och kanske lite ofrivilliga vissa var som fick sina nya smeknamn utdelade.
Varghundarna var först ut i vår ring. Kommer inte riktigt ihåg placeringarna i klasserna men alla 4 tjejerna fick CK, Lava, Hera, Elsa och Sota.
Jag ställde som vanligt Sota som trixade lite underlaget var ju inte helt platt och detta var vår första utomhus utställning för året.
I bästa tik klassen var det 13 st tikar som fått Ck. Hur många som helst men de var bara Elsa som placerade sig i vår gäng. De vart en 3 placering.

Sen vart det uppfödar klass ett mycket glatt gäng och Hera fick domaren att dra lite på smilbanden och charmade för fullt. Det var en 1 med HP och andra bästa uppfödar gruppen.
Tack alla för trevligt sällskap under dagen och ett extra tack ”Björn” för att du så snällt skötte fotograferingen.

Ett otroligt glatt gäng.

Idag är det början på en lång helg, Kristi himmelsfärds helgen. Husse hemma och vi gick upp tidigt för att vara vår familj ut i skogen skulle i. Ut i skogen kom vi också gick på lite nya stigar och vägar uppe i vättlefjäll.

En hel del kanotister var ute och det såg riktigt mysigt ut. Synd man har stor hund som är svår att få ner i en kanot. Men vi hade det riktigt skönt där vi gick också.
Vi gick in i skogen lite så Wigge kunde rejsa utan att de skulle dyka upp människor. Han var mer än lovligt galen.

Vi gick vidare för att sätta oss i solen på ett berg och ja Wigge han tyckte att nu är det dags att bada. Så premiär dopp för detta år blev av.
Han apporterade näckros blad och bara simmade omkring trivdes som den största fisken i vattnet han var.

Sen tyckte vi att han får nu lugna sig och fick komma upp ur vattnet och sitta i solen lite, torka lite vilket han gjorde. Men han la sig ner och vi satt i en liten backe han ålade sig ner och kråmade sig och sedan upp igen och åla sig ner som värsta ruchkanan. Han nöjt i fullo. Får jag inte bada så roar jag mig på annat håll.

Näckros blad i sikte.

När han låg där och ålade sig som bäst ser jag att han hade ett litet skrapsår på buken. Inte mycket att oja sig för. Men Husse tycker jag ska kolla tassarna. Då han slog i när han röjde förut. Och ja lufter på tassen och ser de man bara inte vill se. En mycket trasig trampdyna. Nej nej tänker jag. Fram med första hjälpen väskan, bajspåsar, husses ens strumpa och vatten flaskan. Gör så gott man kan av de hela. Wigge inte berörd för fem öre.  Sen vart det sakta hemåt vi var ju ganska långt in i skogen. Men Wigge var riktigt duktig och var den som tog täten ibland trots paketet på baktassen.

Gammel matte hade blivit kallad till Angered, med divere grejer. Möte upp dom här vid centrumet och sedan hem till oss. Sanna hade med sig Sota och Wigge blev väldigt glad att se Sanna och Sota. Wigge ville stajla för sota och Sota hon gick efter katterna och var mycket intresserad av dom.
Tack Sanna för du lånade ut stövel och de andra grejerna. Och framför allt för du tog dig tid och kom . Du ställer upp både i vått och torrt, vi gillar dig.

Nu ska ni klart få se på fan skapet matte har varit framme med kameran. Mycket trist att detta hände hade gärna varit utan det. Men vi hoppas på att det läker bra och någerlunda snabbt. Avslutnings tävlingen på söndag får vi se hur de blir med den.

Idag var vi varit ute i skogen. På förmiddagen gick jag ut och la ett spår. Efter nya direktiv så vart det ett spår med 4 vinklar (två vänster och 2 höger). Det vart väl runt en 500 meter. Har så svårt att avgöra tog fram vår steg räknare här hemma i går kväll men den var helt död. Så fick förlita mig helt på mig själv. Vilket går de också.
Detta var nog de mest avancerade spåret jag lagt till Wigge men jag tyckte han gjorde bra ifrån sig.

Efter cirka 2 timmar gick vi ut. På med lina och iväg. Wigge jobbar med mycket bra tempo inte alls lika flamsig som han tidigare varit och han jobbar på bra. Cirkulerar lite ifrån spåret men går inte mer än några meter från spåret. Inte alls lika stora avstickare som han gjorde sist vi var ute på kennelträffen när Sanna la spåret. Man ser direkt när han hittat tillbaka till spåret igen, då åker nosen ner närmare marken och han blir mer koncentrerad. Bitvis så är den ju lite högre när han tar sig fram.
Han stannade till två gånger i spåret när han cirkulerade idag och tittade på mig men jag ignorerade och han började då istället jobba på igen och hittade ut till spåren hel på egen hand. Men det kan dock vara så också att jag omedvetet sa ett stöd kommando ”spåra” när jag tänker efter så här i efterhand. Nästa gång ska jag verkligen tänka på min mun.

Klöven hittade han ju naturligtvis i slutet tror de tog honom 20 minuter eller så. Det märktes tydligt att han tyckte det var slitsamt när han kom fram till klöven han stuttsade efter den några få gånger innan han la sig och bara låg där och flåsade men såg väldigt väldigt nöjd ut. Ett sådant här typ av spår har han aldrig gått före, nytt med både längden och vinklarna. Men jag är verkligen nöjd över Wigges prestationer.

De märktes också på hemvägen att han fått jobba. Två steg efter nästan hela vägen hem och inte förens vi var hemma på gatan så vaknade han till lite för Baffy stod ju på balkongen och Wigge han spanade och pep. Baffy la öronen bak och man såg riktigt hur hans svans gick även fast man inte såg den. Hela hans kropp vaggade.

Hemma sloknade han på två röda. Då spårandet kändes väldigt bra idag så ska jag verkligen få igång det mer regelbundet  och så vi iaf kan gå 1 spår i veckan eller så.

Jag hittade den matte…

Det känns nästan som att sommaren är precis runt hörnet nu. Sommarens rutinerna är nästan igång. Dvs gå upp till sjön på eftermiddagen. Idag när husse kom hem från jobbet gick vi upp. Wigge ja han plaskade lite i vattnet  hämtade en pinne eller två men inte så långt ut så han doppade sig. Han kände nog själv att det inte var någon vidare värme i vattnet och vill ju inte heller att han ska bli nedkyld.
Efter de satte vi oss på ett berg och bara njöt av solen. Wigge hade fullt upp att kolla på fåglar och kanoter som kom paddlandens förbi.

Sedan hem och tända på grillen. Wigge han somna på gräsmattan innan maten var klar. De var så varmt och skönt ute så man kunde sitta ute och äta. Dagen var nu komplett då alla två och fyrbeningar njöt.

Vi har också hunnit med lite träning idag när vi varute på förmiddagen. Lite hopp över hinder då vi gick förbi ett perfekt staket för ända målet. Sen även lite linföring och ställande under gång.
Sen har vi också tränat lite här hemma också bla på ett nytt trix. Mer om de senare.

Vilket sista dygn de vart. De började redan i går fredag med att Wigge och jag åkte till Kållered och hem till Sanna. Väl där så ja de vart ju smått kaos som alltid. Lugnet la väl sig lite Sota hade sten koll på Wigge som lyssnade bra.
Lika bra var dock inte Wigge med de här att man får inte hoppa över kompost galler grindar. Vilket han gjorde både en och två gånger under tiden hos sanna. Just denna gång så var det ju för han ville till gammel morfar som var i vardags rummet. De rummet där hundar är portade. Wigge har inte läst regel boken och de är nu ett faktum att Wigge är som en elefant i ett glashus. Jäkligt smidig att hoppa över är han men väl över så svansen ja de är väl vad man kan lika med en stor rivningskula.

Efter ett tag blev de dock lite lugnare och vi gick och la oss. De var väl lugnet före stormen. Vaknade den natten av en Lava som har  fått med sig sin bror Wigge ut i hallen där dom busade och inte tysta lekar heller. Wigges svans hörde ”donk, donk, donk, donk” vanje gånge den slog emot nått. Sen kom Lava in skuttsandes i sovrummet och Wigge efter både jag och Sanna snäser till att dom ska lägga sig.
Sen under natten hade tydligen Wigge sett och lärt sig av sina systrar att upp i Sannans säng kan man lägga sig. Han som aldrig någonsin gått upp i vare sig sängen eller soffan hemma hos oss. Men hade han nog gjort det diskret så hade han kanske kunnat tagits för någon av tjejerna. Men Wigge han är bufflig och åkte ner på golvet.

Sista gången jag vaknade fick jag se Lava  liggande bredvid Sanna i hennes säng och viftades mass på svansen. Då vart det nog tjejerna ut i hallen och Wigge hos oss. Sanna kikade på klockan och ja vad annars de var ynka 2 minuter kvar innan det var dags att gå upp för att bege sig till utställningen.

I bilen dit vart det däremot jätte tyst och lugngt. Väl framme fick vi sällskap av Emma och Hera. Sen kom också  lite annat folk inkl. Elsa med familj som också skulle ställas.
Vi skojade och skrattade en del. Emma lurade ringsektrieraren och Wigge blev en förväxt Whippet.
De var till och med så att man undrade lite då det senare kom fram en Whippet människa och undrade hur de gick med Whippet bedömningen som höll på. Vilket jag absolut inte hade en aning om de var ju fel ras ju. Vilken han insåg när han väl kollade ner och Wigge låg där. Hur kunde han missa Wigge och såg de ut som jag hade en Whippet i min ena bakfick kanske.

Varghundarna gick in som sista ras i ringen och man kan bara undra ifall de röda banden hade tagit slut för jag har då aldrig varit med om en sådan här bedömning.  2:or och 3.or åkte hanarna ut på endast championhanen fick rött.
Sen var det tikarna och ja då verkade dom ju ha hittat dom röda banden för de dök upp något. Sen var det Lavas tur i ringen och hon fick ett rött band och ett hp. Sen vart det 2:or och till och med 3:or på resterande tikar också. Vilket betydde att Hera fick en 2:a men med en jätte jätte bra kritik och inte alls värd en 2:a. Musten gick ur oss alla och vi var väl minst sagt väldigt fundersamma. Sista öppen klass tiken fick rött band och så är även champion tiken för de var ju Elsa. Hon fick också CK. Så i bästa tik så vart Elsa BT-2

Wigge då ja de märks att han inte varit med på utställning på länge. Lite uppe i varv men somna bitvis också.
De bästa av allt vi hade en hel del barn runt oss som ville klappa och bara vara nära. Wigge är inte den hunden som är van vid barn på de sättet. Han är ju dessutom väldigt bufflig med vuxna när han ska gosa. Men med dessa barn var han lugnet själv. Han tvättade både händer och ansikten  tog emot kramar eller bara låg nära och blev klappad. Så duktig en väldigt trevlig upplevelse för både mig och för honom.

På vägen hem och efter att ha stannat på vägen och vi varit inne och ätit. Kommer vi ut till bilen och vem ligger inte i framsätet om inte Wigge. Han höll minsnn koll på bilen. Eller var det de att han försökte undkomma Sota som ville ha mer plats där bak.
Väl hemma sen var vi väldigt trötta. Wigge somnade nästan direkt och sov hela kvällen. Att han är trött är ju inte konstigt först att vara uppe på natten  och natt sudda som en annan tonåring och härjat med syrran. Sedan en dag med mycket intryck.