Tidigt i fredags kom Sanna och hennes 2 tjejer och hämtade oss. Wigge som naturligtvis vill röja gärnet i bilen fick en rejäl tillsägelse av stora systers Sota som nummera kallas svarta faran. Wigge blev väldigt lugn efter denna tillsägelse och vågade knappt titta på Sota på en väldigt lugn stund.
Väl i Stockholm så träffade vi Mia och malte som var så snälla och lät oss sova hos dom. Tack för allt.
Mycket flams och trötta var vi på fredags eftermiddagen . I säng tidigt men blev snabbt väckta av att nån smälde fyrverkerier. Alla hundarna vaknade till och vi också. Wigge tog plats hos Sanna på hennes madrass. Där sedan alla tre hundarna placerade sig under resten av natten.
Lördag uppe någorlunda tidigt för att bege sig bort till Skogås och vinthunds klubbens utställning. Väl där var det mycket stohej och mina föräldrar kom även dit för att hejja lite på deras ”barnbarn”.
Väl vår tur i ringen så var vi för en gång skull inte ensamma utan bror Malte var före. Han skötte sig bra sen var det vår tur. Wigge skötte sig inte alls lika bra när vi skulle göra vänster varv i ringen tyckte Wigge att det var dags att bita fast i mattes arm morra och bara stuttsa runt och ha kul. Hans motto är ju som sagt livet här en fest VARJE dag. Han hade kul matte hade inge kul. Och han ska vara glad att han var i ringen framför domaren. Domaren var väldigt förstående och lät oss ta den tid i ringen som behövdes. Domaren sa också ”its hard to have a big puppy”. Vilket jag verkligen höll med henne om. När det skulle kollas bett och kritik skulle skrivas så var han duktigare och stod stilla och lät domaren göra detta. Resultatet för dom två bröderna blev Malte 2 med HP och Wigge 1 med HP.
Sen var det Syster Lavas tur som fick 1 HP. Så då var det dags för Wigge och Lava att tävla om BIR valp. Wigge hade inte lugnat ner sig än utan var som en huggorm när det skulle travas. Så Lava blev BIR valp och Wigge BIM valp. Igentligen så här i efterhand tycker jag kanske inte att han var värd de då han inte kunde uppföra sig i ringen.

Wigge den lilla stund han uppförde sig.
Sen var det stora syster Sotas tur i ringen hon blev bästa tik-2 och BIR-unghund.
Sen var det väntan till finalerna. I finalerna vart Sota i inte placerad i Bis junior finalen men Lava blev BIS-valp. Grattis Sanna.
Många goda skratt var det under dagen vilket även fortsatte hemma sedan på kvällen. Vi kan kort och gott säga att vi var de varghunds gäng som hade roligast på utställningen. Tack Sanna för att du bjuder på sig själv. Ett gott skratt för länger livet och Mia och jag lär minst bli 150 år tack vare dig Sanna.
Söndag dags att åka hem men innan var det ju naturligtvis så att alla hundar skulle fotograferas högt och lågt.
I bilen på vägen hem när vi sitter och kör på motor vägen strax efter Södertälje säger det bara pang . Bakruntan på Sannas bil exploderar. Våra tankar var den samma, hjälp hundarna. Det var till att stanna vid väg kanten och kolla som tur var har Sanna solarplexus som skyddade hundarna från att få allt glas över sig. Alla 3 hundarna hade flugit upp av smällen men Wigge och Lava nyfikna i en strunt skulle absolut dit och kolla vad som hade hänt. Det var bara att åka till första bästa mack och köpa tejp och tejpa ihop runtan så gott det gick. Resultaet såg till slut ut som en fång transport med all silver tejp. Hem kom vi till slut mycket trötta.
Tack alla inblandade för en väldigt trevlig helg. Min arm kommer dock byta färg 8 gånger eller så innan den har hämtat sig från denna utställnings helg. Wigge där emot han är hur trött som helst idag och ligger nu i hallen på rygg och sover som en liten gris.

Malte, Lava och Wigge