Idag gick vi ut trim grejerna och klosaxen ihögst hugg och väskan fylld med diverse belöningar till träningen.
Salong a la Elin flyttade idag alltså ut i det gröna. Klorna  först ut och ja de gick ju fort sedan vart det drag att ansa lite hår på herr Wigge de var mindre uppskattat. Ska man bli fin får man lida pin och han genom led hela behandlingen igenom.

Sen gick vi över till de roliga och till de som kanske var mer nödvändigt. Aktivering av Wigge. Det var en hel del inkallningar varvat med liggande under gång.
Jag tycker att inkallnings träningen här hemma verkligen gå mot det bättre. Vi tränar inkallningen med kort och långt avstånd. Med mig stående eller sittandes ned. Med slut momentet att sitta på vänster sida eller bara komma och vara framför mig. Mycket variation med andra ord. Allt fungerar känns det som vi nu är redo för lite mer störningar.

Jag kommer matte.

Men så var det ju de här med bromsningen som känns som ett problem. Han kommer ibland när vi kör med lite längre avstånd med sådan fart och kraft att han inte alltid bromsar innan han når mig. Utan de är upp till matte att flytta på sig eller ta tacklingen. Något vi givetvis ska ska träna bort men det viktigast nu är att han kommer på kommandot. Vilket han gör vilket jag är jätte glad och nöjd över.

Sen efter vi tränat de där viktiga hade jag en väldig lust att börja med nått nytt trix.
Tänk, tänk, tänk mycket av den varan var det ett litet tag innan jag komm på det. Då Wigge mer än gärna rullar och tummlar runt på marken. Ja vad passar då inte bättre än att lära vår stora klump att rulla från en sida till den andra. Han klarar det galant med lite hjälp med en liten handrörelse redan på första försöket. Men det vart bara en gång till för Wigge han gick upp i varv direkt och skulle mest bara flamsa så lika bra att lägga ner träningen då inget gick in iaf. Wigge hade däremot vädigt skoj och vi andra bara skakde på huvudet. Får de om vi kan få in ett kommando på det under lite mer ordnade och lugnare stunder.

Wigge rullar för fullt.

I fredags kom våra gäster från Stockholm. Zandra och Caesar, Wigges halvbror .
När vi gick upp för att möte dom på parkeringen vart Wigge mycket glad. När vi sedan gick hemåt vart Wigge bara mer och mer ivrig ju närmare hemmet vi kom. När vi sedan var inne var han jätte glad. Han insåg väl att de verkligen var hemma hos oss då. De var bara att lämna grejer och bege oss ut på en promenad.

Jag tycker att både Indra och Tindra var ortroligt lugna för att ha främmande hund hemma. Caesar var så söt varje gång han försökte närma sig någon av katterna. Han var nog lite små förälskad i dom bägge två dock var inte käsnlorna besvarade. Utan när dom lät så backade Caesar duktig som han är innan han sedan försökte flörta lite till. Fullt hus var det verkligen.

Vi passade på under kvällen att baka morotskaka som vi tog med dagen efter på kennelträffen och sedan gick vi också ut med kamerorna i högst hugg och fotade grabbarna.

En sak jag har då aldrig haft en hund på besök här hemma som inte försökt sluka kattmaten på bänke. Bortsett från en gång så tyckte Caesar att vattenskålen var de som var nått att ha. Han är så söt.

På Lördagen vart det kennelträff. Vi packade in oss alla i Zandras bil och åkte till Kållered för att träffa alla andra innan vi gemensamt åkte vidare till Djursjön i Lindome.
7 varghundar var det. Wigges kullsyskon, Saga och Lava och sedan hans halvsyskon, Caesar, Herkules, Sota och Hera. Sedan var vi alla hussar och mattar som verkade vara på riktigt bra humör.

Vid djursjön slog vi läger vi vid grillplagtsen. Det var uppehåll men blåse lite. Då vi även skulle spåra lite en del av oss la vi spår först. Sanna la ett till Wigge och jag ett till Lava sedan la jag också ett lite debut spår som Caesar skulle gå.
Efter det sattes grillen igång. En del av oss var mycket hungriga. Hundarna satt fast i varsitt träd utspridda men verkade nöjda.

Efter vi alla var mätta. Så  fick hundarn umgås lite. En del busade till det och en del nöjde sig inte bara med att doppa tassarna i vattnet utan gick längre ut.
Grupp foto var ju givetvis ett måste vid sånna här träffar. Inte lätt att få till de men det gick. Både hussar, mattar och hundar gick att få ordning på.

Hela gänget.

Efter en stund så bröt en del upp och vi blev bara färre och färre. Men tiden den gick och efter en massa timmar var det bara vi som skulle gå spår kvar.
Wigge först ut vid spårandet. Han cirkulerar lite men jobbade på mycket bra bitvis. Klöven hittade och nästan vi slutet låg det dessutom spillning så vilt fanns det i området.
Sen var det Lavas tur som jobbar jätte bra och jobbar verkligen metodiskt inte alls som Wigge. Hon hittad ju natuirligtvis också klöven och var mallig som få.
Sen skulle Caesar få gå sitt debut spår. Zandra visade på honom mycket bra och han tog god tid på sig och nosade och följde spåret mycket bra . Tog några steg förbi klöven men gick tillbaka till den. Sen har han inget jätte intresse för klöven men fick lite godbitar och sedan gick vi ut till vägen där han fick busa lite med klöven.
Tre klövar utlagad och tre hittade. De är bra de.

Efter detta vara alla mycket trötta och vi åkte hemåt. Hemma vart det grillning innan vi satte oss i soffan då vi alla var mycket trötta efter en aktiv dag.
Tack alla för en mycket trevlig dag och kennelträff.

Upp tidigt skulle en del av oss idag. Jag, Zandra och Caesar åkte idag iväg på utställning i Larv för att umgås och hejja på andra. Skönt för att inte ha hund med eller för att ställa för den delen. När vi kom dit så hade redan, Sanna, Anna, Emma, Linnea och Ann-Sofie med hundar samlats. Gruppen var samlad för dagen.
I varghunds ringen var Hera inne i öppenklass. Det vart 1:4. Knepig domare men Hera var då den vakraste av dom alla.

I Galgo ringen var Linnea inne med Lipton. Där gick det som de hoppats. Han tog det sista certet som han behövde för att bli SUCH (svenska utställnings champion). Grattis grattis nu är det bara att ställa honom i svampklassen. Jag fick senare dela baksät med denna nyblivna champion. Lipton låg gott med huvudet i mitt knä mycket trött. Tack för att ni körde mig hem. Zandra och caesar hade ju åkt vidare hem till Stockholm. Tack ni två också för en väldigt trevlig helg. I sommar kommer vi upp till stockholm och tar en tur ut till er.

Det ända som nu återstår av vår terminens kurs är avslutnings tävlingen och diplomutdelningen. Lite tråkigt på ett sätt dessa 10 gånger har gått så fort.

Igår kväll så var vi ynka 4 hundar. De vart iaf egen tid med instruktör under kvällen och sedan vart det en form av tävling. Domare och poäng räkning. Inte så mycket  för att tävla mot varandra utan mer så man vet hur man ligger och vad man kanske ska tänka extra på i sin träning.

Ska vi inte börja snart…

Först på schemat platsliggningen och eftersom vi var få, var det 2 okända hundar med också. Wigge låg i lina men han låg jätte bra. Trots störning bredvid där dom höll på med plast band och de blåste friskt. Sen den obligatoriska tandvisningen. Inga problem där heller. På dessa moment vart det två 10:or.

Sen innan det var vår tur så fick jag lite egen tid med en av instruktörerna. Hon visade mig hur man lättast lär in ett snabbt läggande från sittande. Hon skulle visa hur hon gör med Wigge som objekt så att säga. Men när hon kommenderar ligg så slänger Wigge bara ut en tass och vinkar.  Jag fick mig ett gott skratt. Men lite tänkade och kollande vad som funkade bäst på Wigge så kom vi fram till en bra tränings teknik och inget vinkande.

Sen vart det vår tur inför domaren som andre ekipaget ut. Jag kände ingen press alls utan vi gör som vi brukar.
Linföringen första momentet. Ja vad ska man säga han hängde med och de kommentarer som domaren gav var bla Växlar position och de gjorde han och vi fösta halten satte han sig ej. Sen stod det även okoncentrerad hund. Jag är mycket väl medveten om att han bitvis är okoncentrerad. Vi kämpar på men en 6 poäng vart det iaf.

Sen var det läggande som han gjorde bra och hade han inte förstökt sätta sig upp innan mitt komando hade det blivit en 10. Men då jag återvände till Wigge så säger tävlingsledaren sätt hunden upp och Wigge satte sig upp på tävlingsledarens ord och inte mina.  En 8 vart det.

Den berömda inkallningen var nästa moment. En 0:a inte det minsta förvånad är jag. Det var också den enda 0:an på mitt papper. Wigge gjorde som han alltid gör på hit kommandot på planen. Rusar mot mig några meter innan mig vikar han av och tar några varv. Innan han sedan kommer och sätter sig vid min sida.

Sen kom ställandet under gång. Då jag gav kommandot stå så tog han många steg efter detta så jag vände mig om då jag märkte att han inte stod still och gav ett kommando. Först då blev han stånde. Så dubbel kommando vart detoch en 7:a.

Ställande under gång och det välbehövliga dubbelkommandot.

Wigges starkaste moment, hålla apport. Han tog den, höll den och släppte på mitt kommando. Jag blev förvånad om hur fort de sekundrarna gick. Wigge fick mycket berömm av domare och tävlingsledare och naturligtvis en 10:a.

Sen hopp över hinder momentet som vi inte gjort på länge. Vid första försöket ska jag säga så gick han runt hindret. Attans då. Men jag/vi fick en chans till då de var så snälla. Då vart det en klar 10:a. Så en gång ingen gång, två gången en gång i detta fall. Snäll domare.

10 poängs hoppet.

Det sista som domaren bedömde var ju helheten. Där vart det en 9:a, mycket tack vare mitt lugn  bla under Wigges rejs under inkallningen.

Efter att ha gjort vårt framför domaren. Så gick jag ut för att få lite egen tid med en av instruktörerna igen och givetvis ville jag ju ha tips/hjälp/råd om den jäkla inkallningen.
När hon visade och gav råd hur jag ska lägga upp träningen. Så provade vi och jaaa. Detta var nog en av höjd punkterna över dagen. Han kom som han skulle. Men nu vart problemet istället att han inte ville sitta kvar utan tjuvstartade. Men nu vet vi hur vi ska lägga upp träningen på ett bättre sätt vilket känns skönt. En väldigt givande sista kurs kväll måste jag säga.

Väl hemma och när jag tog fram protokollet så vart jag var ju givetvis tvungen att räkna ihop och summera vår lilla ”tävling”.  Efter att ha räknat på koefficienterna så vart det hela 140 poäng. Oj vart min kommentar. För att bli uppflyttad och få gå en lydnads klass 2 kurs ska man ha 160 poäng på avslutnings tävlingen.
Där kommer vi inte att vara men vi eller jag siktar på att vara lugn och ha kul på avslutningen.

Ibland kan det bli en evig väntan på saker. Att vänta på Wigges röntgen resultat kändes som evig. De var ju både valborg och 1 maj förra veckan. Men tar jag någon hänsyn till de, nää. Vill ju veta så fort som möjligt. Slippa gå och undra.

Igår syntes inget på hunddata eller nått i brevlådan. Insåg väl då att det säkert inte kommer förens slutet av denna vecka om jag har tur. Men idag när jag av en händelse gick in på skk hunddata så har resultatet kommit upp. De kunde ju inte bli bättre. HD GRAD A blev de. Vi är så nöjda som man bara kan bli och lite till faktiskt.
Syster Saga har också A höfter. Grattis Anna med familj och naturligtvis grattis till Sanna för en toppen uppfödning. De 2 (av 4) som kollat höfterna har A, de är bra statistik.

Nöjd och glad Wigge.

I helgen blir det fyrbent släkt träff. Kennel träff på lördagen och redan på fredag kommer Wigges halvbror Caesar ner och stannar till söndagen. Vilket ska bli väldigt kul. Vi får väl se om huset står kvar efter helgen känner jag Wigge rätt kommer han vara en tornado. Indra och tindra kommer väl dessutom att undra om de verkligen ska flytta in en till varghund hemma hos dom.

Ikväll där emot är det sista gången på kursen innan det i slutet av maj är avslutning tävling. Lite tråkigt att terminen gått så fort men det är ju bara på det igen i höst.

Idag har vi haft ett lite nytt belönings system. Katt burkmat i liten burk enkelt att ge ut, inte kladdig och framförallt super intressant enligt Wigge. Han gick med på att ta bollen 1 gång under träningen sen var den allt annat än intressant. Vi körd ett intenssivt lydnads pass idag på fotbollsplanen.
Vi gjorde de jag kände för. Mycket linföring, en del inkallning, plasliggning, liggande undergång och lite hålla apporten.

Linföringen gick utmärkt Wigge följde med bra och svängarna har aldrig varit sååå bra.
Inkallningen och platsliggningen även fast jag gör de i lina så gör han de jag vill på en gång och är jätte duktig. Tränings passet avslutades faktiskt med en super bra inkallning. Han kom han avslutade med en rundning och han segrade med ett helt perfekt sättande bredvid mig.

Läggande under gång går bra men Wigge tog några små steg efter jag sagt till idag. Efter att ha försökt vara jätte tydlig blev de bättre. Men ska verkligen träna in så det alltid är ett läggande direkt på kommandot. Jag vet ju vad han kan ibland. Är ändå nöjd för när han väl lägger sig går det fort även fast rumpan är det sista som hamnar i backen. När man väl vänder sig om efter några meter och man kollar på Wigge ser man bara en glad Wigge och en svans som går.

Linföringen.

Läggande under gång. Wigges rumpa det sista som hamnar i backen.

Wigge är som en liten kameleont, fast på sitt egna lilla Wigge vis så klart när det gäller apporten. Han riktigt snappar åt sig apportbocken med tungan. Iaf om man får tro bilderna. Hålla apport momentet gör vi mest för att Wigge tycker det är så kul och för att han inte ska tappa hur man gör om vi inte håller det aktivt.

Kameleonten…

…och apportören.

Så  summan av dagens träningspass är  super bra. Vi hade skit kul och de som man inte kan se på bilderna är att Wigges svans går i ett.

Det ända som Wigge vart lite störd på idag var inte någon av de 30 knattarna som spelade fotboll på planen bridvid. Alla deras bollar eller passerande människor utan när vi hade en micro pause för släcka törsten lite, så stelnar Wigge till och vänder sig om. Inte alls intresserad av vatten flaskan. Han tittar upp i skogen och ger ifrån sig ett riktigt kraftfullt skall/boffande. Har då aldrig hört honom så kraftfull. Han ville väl varna oss andra för det ”farliga” rådjuret som smög runt inne i skogen som vi då kunde se.

Det blir absolut ett måste att ta med burkmat ut på fler lydnads träningar. För får hunden själv välja så blir det absolut katt burkmat framför några tråkiga korvbitar eller en boll på rep som belöning.

Matte ta fram den där lilla burken igen

Har sommaren nu kommit man kan nästan tro det. Det är riktigt varm och skönt ute. Idag är det Valborg och vi gick idag iväg till affären och köpte varsin glasss innan vi gick och satte oss på en bänk i solen.
Klart att även Wigge ska ha en glass, årets första för hans del. En piggelin vart det en av hans favoriter och ingen äter en piggelin så fort som han gör. På två röda var den borsta. men de är nog bara fört att ingen ska ha hans glass och för att han sedan ska kunna sukta efter husse och mattes glass efter att hans är slut.

Nu i kväll efter middagen tog i en promenad för att se om dom fått ordning på den nya rastgården i området där vi bor. Visst var den uppe och en del hundar var redan där. Ca 5 hundar, dobermanns, staffe och någon trassel sudd.
Vi gick inte in utan nöjde oss med att kika. Wigge och för den delen dom lösa hundarn i rastgården skötte sig perfekt när vi gick förbi. En del ordnings regler satt på grinden till rastgården. Hoppas bara att de följs så kan de nog bli trivsamt. Även fast vi kanske inte väljer att släppa Wigge där då det är tio gånger mysigare i skogen.

Så hade vi äntligen kommit till den här dagen då de var dags att ultraljuda hjärtat och röntga höften på Wigge. Vi begav oss vi lunchen hem till Sanna. Där det blev full rulle på de fyrbenta. Wigge fick ta och vara i Sannas sovrum bakom grinden som han naturligtvis hoppade över inte bara en eller två gånger utan tre. Mycket smidigt gjorde han det. Sen stängdes dörren. Men då Sannas mor tyckte lite synd om honom och Wigge tyckte synd om sig själv vart det byte och tjejerna fick vara i sovrummet istället och Wigge var mycket nöjd.

Iväg for vi efter en kopp kaffe. Hämta upp syrran Saga innan vi tillslut hamnade på veterinär mottagningen.
Wigge fick bli först ut. Rakning och vägning. Wigge väger nu 71 kg och enligt veterinären så tyckte han att Wigge var i mycket bra hull och kondition.
Upp på ultraljuds bordet vilket inte Wigge tyckte om även fast han gick med på vad som skulle göras. Veterinären kollade hjärtat efter alla dess regler och Wigge hjärta var UA (utan anmärkning). Vilket känns jätte skönt.
Alla goda ting är väl tre sägs det ju och även Wigges systrar Lava och Sagas hjärtan var också UA. Kan ju inte bli bättre.

Efter Wigge var klar med ultraljudet så vart det spruta som han inte brydde sig om. Sen bort till röntgen för att bli lite groggy. Sedan var vi 3 st som hjälptes åt att hiva upp trasdockan Wigge på bordet. Bordet var litet eller ska jag säga Wigge var stor. huvudet fick hänga nedanför bords kanen. Några bilder blev tagna med mig som assistent och nu får vi vänta och se vad skk anser om Wigges höfter.
Uppvaknings spruta och Wigge var kanske inte på benen igen men han hasade sig ut och fick följa med husse ut till bilen medans jag hjälpte till och assisterade när Saga skulle röntgas också. Lite löpande band variant.

Sen kom Sagas matte Anna och det var lite tjatter innan det betalades och vi kom därifrån. Till och med hos veterinären har järngänget trevligt.
Sanna var så snäll och körde oss hem och Wigge var mycket trött.
Hemma igen och den stora madrassen drogs fram och Wigge trött och groggy ställde sig på den och kollade på oss precis som vad vill ni att jag ska göra nu då. Kvällen blir mycket lugn Wigge får sova ruset av sig.

En mycket groggy Wigge i bilen efter veterinär besöket.

Igår tog det ett tag innan vi fick tummen ur och begav oss ut i det fina vädre. Men när vi äntligen kom ut på eftermiddagen tog vi sikte mot zookraft för att se om djuren dom har där var ute. Vilket jag nästan var helt säker på att dom skulle vara men inte var de så mycket som en höna ute eller syntes till. Så det vart ingen passivitets träning där.

Vi gick bort till fältet och satte oss vi en av dungarna så Wigge fick vara i skuggan. Det var ju ganska så varmt ute och nu när det är så bra väder så kommer det nog bli många passivitets tränings dagar framöver. Eller som Wigge kanske vill beskriva dom tråk dagar. Men hur som helst Wigge kan konsten att koppla av. Han gjorde de nästan omedelbart efter att han blivit fast satt i ett träd.

Wigge ligger och tar det lungt.

Idag eller i natt vart det dags att gå upp för att åka iväg men inte är det lätt att ens försöka sig på att komma ut enom sovrumms dörren. När en mycket trött varghunds killar har lagt sig vid dörren och barikaderat den så ingen kommer varken ut eller in. De vart då till att försöka få upp honom vilket jag fick med en väldig blickfrån honom. Han verkade också för trött för att ens bry sig om vad jag skulle göra vilket han annars brukar vara snabb på.

03:00 blev jag hämtade av Sanna och tjejerna för avresa mot Västerås. En resa som jag tycker gick smärt fritt och i god tid som vanligt var vi konstigt vore väl annars. Väl framme så känns det varken tungt att gå upp tidigt eller åka den långa biten för utställningar är så kul.

Varghundarna gick först ut i ringen och efter bara en ynka hane så var det tikarnas tur. Sanna ställde Lava i unghunds klassen där hon placerade sig 1:3 med HP av 5 tikar. Ännu är hon lite för barnslig för att få CK tyckte domaren vilket hon har rätt i Lava är ju ännu mycket ung.
Jag ställde Sota i vanlig ordning.  Resultatet blev bästa champion tik med CK.
Bästa tik klassen vart det en hel del springande och någerlunda bra golv tycker jag de var om man jämför med den senaste utställningen i Kista mässan. Jag visade fram Sota till Bästa tik 2:a. Vilket jag är jätte nöjd över Sota skötte sig mycket bra även fast den kanske var lite rörigt i lokalen.
Så på de senaste 3 utställningar där jag ställt Sota har det blivit topp tik placeringar (2x bt-2 och 1x bt-1) och ett bir. De är bra statistik de. Mycket nöjd över.

Klara med bedömningen var vi innan klockan var 10. Domaren hade jobbat väldigt snabbt. En väldigt trevlig domare både mot hund och handler precis som de ska vara.
Vi gick runt lite på området och minglade och kikade. Sen fick vi nog och åkte och åt och körde hemåt.
Hemåt vart det en trevlig färd vi är ju i så bra sällskap och speciellt när man rastar där det både är papperskorgar som attackerar, snubblande på trottoar och gungande så man mår illa. Vem som gjorde vad för ni själva lista ut. I say no more.

Hem kom vi tidigt vilket var skönt. Jag möttes av en Wigge som vanligt inte visste till sig utan hängde på matte som hängde på ytterdörren samtidigt som han gjorde så gott han kunde för att krypa innan för huden på mig. Ja vad ska man säga.

Nu är det slut på inomhus säsongen och utomhus utställningarna börjar. Har verkligen sett fram emot detta. Nästa utställning blir Larv där vi bara ska mingla, supporta och bara vara för en gångs skulle.

Lava och Sota efter bedömningen.

Igår var det tisdag och åter dags för en kurs kväll. Jag var verkligen omotiverad och undrade igentligen vad vi gjorde där. Men jag försökte tänka positiv och bara ha det kul.
Först platsliggningen. Vi var bara 4 stycken som hade kommit denna kväll och 3 instruktörer det är väl de man nästan kan kalla privat träning de. Åter till platsliggningen. Hade Wigge i linna så jag kunde stå längre i från hon men samtidigt ha koll. Wigge låg trots den del störning och han låg hela platsen ut på 1 minut. Kan man bli gladare. Jag vart jätte nöjd de var helt klart ett framsteg och han visar att han åter igen kan.

Tandvisningen gick bra och instruktören kollade och sa att ja du är allt kursens baby. Wigge han bara viftade på svansen och lät henne pilla. En baby är han ju också även fast han börjar mogna så sakteliga. Men Wigge är inte Wigge om han inte charma, är sprallig och levnadsglad.

Sen gick vi vidare på kvällen med linföringen. Peppade honom massor med kongen innan och han var så fokuserad på mig tills han insåg att hunden som apporterar längre bort är roligare än matte. Wigge hade nog hellre velat att vi tog fram apporten än att köra linföring de ligger honom varmast om hjärtat. Ibland får man bita i det sure äpplet vi får träna ännu mer bara.

Sen vart det liggande under gång och jag provade utan koppel och han la sig mycket bra på mitt kommando och vi fick mycket berömm särskillt för hans smidiga läggande. Men det som kändes bäst var att jag hade honom okopplad och han hittar inte på egna grejer utan är med mig.
Sen för att inte traggla moment då läggandet gick så bra så körde jag en ställande istället. Där tar han några smygande steg efter jag get kommandot. Men jag är ändå väldigt nöjd.

Sen ska vi inte ens tala om som var ett stort +. En kurs hund slänger sig ut i kopplet både här och där men Wigge bryr sig ej.
I pausen skulle Wigge få göra ifrån sig och jag går mot grinden där vi möter en hund som börjar morra väldigt och stirra mot Wigge och Wigge tycker det är högst obehagligt och för att komma fort där ifrån kastar sig ut genom grinden med mig efter. Bättre fly än att kaxa tycker han och även jag. Han kan vår kille.

Igår blev också Wigge 21 månader. Tiden tickar och så här har han utvecklats än så länge vår ”lilla” baby han är ju trots allt fortfarande yngst i familjen.

Idag där emot har vi bara tagit det lungt, matte har haft det fullt upp och Wigge har behövt vila.
Wigge har visat sin mycket mysiga sida och velat ligga på matte när det skulle mysas på madrassen, vet inte vem av oss som tycker det är mysigast.

Mysig…

Helgen som gått har varit väldigt händelserik. I fredags fick vi ju besök av mina förädrar som kom för att stanna hela helgen.
Wigge var ju naturligtvis otroligt glad när de kom besök och mest glad över att hans ”morfar” var där. Fick minsann höra att Wigge är inte alls är lika lugn och sansad som sina systrar Sota och Lava var förra helgen men vem har påstått de.

Vid frukosten på Lördagen tyckte Wigge att de första man ska göra på morgon är inte att äta frukost eller något sådant utan att gosa med honom.  Morfar kom och skulle sätta sig vid frukost bordet med en Wigge efter sig som vill gosa Wigge sätter sig bredvid och slänger upp tassarna i knät och lägger huvudet i knät. En sak som är helt säkert är att han gillar verkligen sin morfar.

Efter frukost var det som planerat en riktig lång promenad i Vättlefjäll. Vädret kunde inte vara bättre. Ut i skogen var ju Wigge lös då det inte var många ute.
Men vid ett tillfälle gick han lite framför oss och vid ett krön så ber jag honom stanna vilket han också gör men i nästa sekund flyger han bort från oss och jag hör bara prat/mutter från en annan hund. Skyndar fram och får se Wigge och en lös schäfer hane och en ägare som har en annan Rottis i koppel.
Wigge lyssnade bra och kom efter han skulle ju bara nos vem de var. Schäfern med den största ragg jag sett gick till sin husse och allt gick lungt till. Schäfern som såg äldre ut vart kanske lite överraskade som vi vart.  Då jag artigt frågade hur de ”gått” då denna ägare sett mer än mig, sa han bara att de gått lungt till. En väldigt trevlig ägare.
När vi båda kopplat våra hundar så steg vi åt sidan och han gick förbi med sina två och rottisen som nog inte var så gammal muttrade lite på Wigge som bara låg och kollade.
Man kan ju inte annat än att skylla på sig själv när man har en lös hund som uppenbarligen inte lyssnar men jag är ändå stolt över honom att han sköter sådant här så snyggt ändå.

Vi gick och gick till jag insåg att vi nog gått fel. Så det vart en liten avstickare innan vi var på rätt spår igen.
En del plankor är ju utlagda för att slippa det värsta kladdet på marken. Wigge har nu fått upp teckniken och gör detta mycket bra. Nöjd ser han ut också när han får en massa berömm.

Lite bilder kan ju beskriva vår lördags promenad som blev 5 ½ bättre.

Många kort blev de under dagen.

Husse och Wigge. Wigge spanar efter morfar.

Ready or not here I come…

Wigge kollar efter gässen.

Klia mer på halsen mormor.

Efter promenaden gick vi hem alla vädigt möra men nöjda över dagen. Det var grillning och äta ute, mycket gott vart det.
Wigge hade lite krafter kvar och fick ett märgben som han tampades med ute på uteplatsen.
Sen somnade han gottt i bia bädden. Eftersom han nästan alltid ligger med huvudet ute så var morfar så snäll och gav honom en kudde så han skulle ligga bekvämt. Är det det som kallas bortskämmd när man får soffkudden att ligga på.

Bortskämmd eller…

Söndagen så höll vi oss på hemma plan och det var inte en så lång promenad som dagen innan det var en 2½ timmes prmenad. Wigge han fick röja lite i skogen men mycket mer än så vart det inte liksom vi var Wigge också lite trött efter dagen och gjorde de han han kände för.

Lite bilder från denna dagen, en bild säger väl mer än 1000 ord.

Flygande pinne och flygande Wigge

vad skönt klia lite mer bakom örat.

Wigge gottar till sig och gör ”änglar” bland löven.

Så här ser man ut efter att ha tummlat runt bland löven.

Får jag inget äpple…

Är ni säkra på att äpplena är helt slut. Jag fick ju bara 4 äppelskrutt.

En mycket härlig och trevlig helg är nu till ända. Det vart mycket tomt i morse efter att husse gått till jobbet och besökarna fart hem.
Wigge var hur glad som helst när dom skulle åka hem. Jag tror inte det var för han blev av med dom tvärrt om han vill nog åka med han höll på att hoppa in i bakluckan när den öppnades. Istället har det blivet en mycket välbehövlig vilodag för Wigge och mig.
Plockade också Wigges första fästing idag. Den satt vid ögat av alla ställen. Trodde han gjort sitt bästa för att skrämma bort dom men tydligen inte, bara att bege sig till apoteket.

Indra hon har varit värsta gamen och tiggt nått otroligt menhon har lärt upp oss bra och hon vinner många god bitar på att hon är så söt. Bortskämd till max men vi får nog tona ner lite nu och återgå till vardagen.

Tindra som spenderat större delen av helgen på besökarnas väskor tycker nog de är tomt. Under helgen har hon gått ut och tillbaka till väska. Till matskålen och åter till väska. Upp i soffan för kel och tillbaka till väskan. Ja ni förstår väskan har stått i centrum.
Nu är ju väskan inte kvar och Tindra har gått dit flera gånger där den stod för att kolla om den inte kommit tillbaka. Vilket den inte har och har bara fått ligga på soffan. Just i skrivandets stund ligger hon på en bund reklam som ligger där väskan stod. Det verkar vara ett rejält nerköp.

Tindras väska…