Idag blev vi hämtade första klassigt om inte så iaf stort. Wigges kullsyster Saga och halvsyster Heras husse kom och hämdade oss med deras husbil. Wigge tyckte det var intressant han hittade en fodersäck i bilen, låg lite och hade det trevligt vid förarsätena med att titta ut genom framrutan.
Den stora husbilen förde oss hem till Anna, Dag, Saga och Hera i Kungsbacka. Där också Sanna, Lava och Elsa var. En hel massa varghunds syrror med andra ord. Det är inte lätt att vara ensam bror i det gänget ska ni veta. Men Wigge han kan också. Fast det är lika bra att lyssna på stora syrra Elsa och Sanna också för den delen.

Alla hundar fick turas att vara med varandra och ute. Valparna är ju trots allt bara 7 månader och kan behöva lugna sig i mellan åt.
Medans alla hundarna fick lugna sig passade vi tvåbeningar på att fika. Med både smörgåsar och tårta. Sanna fyller ju år imorgon så lite får vi väl fira. Tacka både Anna, Dag och Sanna för allt det goda.
Efter fikat var det utgång igen som gällde i tur och ordning. Tills alla var trötta både två som fyrbenta.

Saga och Wigge.

Wigge och Lava.

Elsa och Lava jagar offret randig bror.

Samling vid pumpen. Wigge och Lava hälsar på stora syster Hera.

Saga och Wigge. Wigges motto är livet är en fest varje dag.

Saga och Hera

Elsa är herre på täppan.

Under vistelsen i Kungsbacka kunde inte Sanna hålla fingrarna i styr. Så det lilla rufs han har i ansiktet blev inte hårlöst men bara lite ansat. detta för att han skulle kunna se bättre tyckte Sanna. Ska köpa mig ett par grytvantar så jag ska ge till Sanna varje gång vi träffas. Det är iaf härligt att se två till av den strävhåriga varianten idag (Elsa och Hera).

Dag var så snäll och körde oss hem och Wigge hade koll på vägen hem också. Han vill nog matte ska ta körkort snabbt så vi kan köpa oss en husbil, är det den ultimata varghunds bilen?
Nu vet vi iaf vart Anna, Dag, Saga och Elsa bor så nu ser vi fram emot fler träffar och korv grillning i vår hemma hos dom.

Wigge håller koll på GPS och vägen så Dag kör rätt, dvs hem.

Tiden går fort minsann idag är Wigge 7 månader. Vilket betyder stora förändringar. Vi ska gå ner från 3 mål mat till 2 mat dagen. Men då vi har en mat tokig valp som mer än gärna skulle vilja ha minst 10 mål dagen så fick vi tipset av gammelmatte Sanna att dra ner på ett mål så det har vi gjort, mitten målet vart det för vår del. Än så länge inga protester får väl se om han är alldeles ut hungrad och nästan svultit ihjäl när det väl är dags för kvällsmålet ikväll.

Nu ikväll ska vi utan Wigge åka på upprop och informations träff inför unghundskursen som börjar nästa vecka. Ska bli kul och börja igen, det var ett helt år sen vi gick på kurs. Wigge kan dessutom behöva träna lite runt andra hundar då han tror att varje hund han ser ska man hälsa på och absolut leka med.

Snart är vi inne i mars också och i nästa vecka ska vi åka upp till Stockholm igen med Sanna och hennes tjejer för att bo hos Mia och ha en trevlig utställnings helg. Det ska bli så kul.
Sen kommer Mars rulla på och förutom Stockholms utställningen är Wigge anmäld till 3 till under mars. Vi måste ju öva eftersom vi igår anmälde Wigge till världs utställningen i sommar.

Wigge nu 7 månader har börjar bära på STORA pinnar.

Hem resan från Stockholm gick lika bra som dit resan. Wigge sov som en lite gris brydde sig inte alls om att det fanns både katt och andra hundar som satt bredvid.
När vi kom hem till Angered så bestämde vi oss får att ta en promenad hem så Wigge fick göra sitt så man bara kunde sätta sig i soffan hemma. På vägen hem så går vi där på gångvägen bredvid bil vägen. När det hel plötsligt kommer en liten bil som stannar precis bredvid oss. Inte för att parkera utan för att låta sitt lille barn bli upplyft så den fick se Wigge. Ja men vi fortsatte gå så bilen sniglar sig förbi oss. Till slut kom det ju bilar bakom. Titt köer när det gäller bil olycker har man ju hört om men tittköer pga av en varghund förekommer tydligen också.

Väl hemma så blev Wigge hur glad som helst och sprang in och viftade på svansen och tog första bästa leksak han hittade och lekte runt. Sen vart katterna terroriserade då han var på dom lite för mycket tyckte dom. Men han var nog glad att se dom också.
Katterna beklagade sig ganska så mycket och hög ljut som dom alltid gör när vi varit bort a för länge.

Idag har vi tagit det lugnt husse har varit och jobbat. Vi har väl försökt ta oss ner på jorden efter vinsten i lördags som kanske fortfarande inte riktigt gått in. Men rosetterna dom hänger där på väggen så visst vann vi.

Idag har vi varit iväg på Wigges 4:e utställning i Sollentuna rackethall. Nervös värre var det och en lång väntan var det innan vi fick gå in i ringen. Wigge hade en egen liten fan club som var där och hälsade/hejjade på honom. Kul att ni alla tittade förbi skönt med lite stöd.
I Ringen så skötte han sig bra han var dock ensam varghund då dom andra vargarna tyvärr inte kom bla kullbror ”olycks korpen” Malte.
Wigge blev Bir med Hp. I bäst i grupp blev Wigge Big 1:a av 4 vinthundar i 6-9 månades klassen. Detta vara verkligen mer än vad jag/vi någonsin trott.
Sen var det fika och laddande inför BIS finalen. Wigge hade vid denna tid blivit ganska så trött. Och när vi skulle ta vårt varv i finalen så tyckte Wigge att nu får det vara nog så han började bita och härja i kopplet allt för matte bara skulle ge sig med de diciplinerade vänstervarven. Vi fick iaf en 8:e placering och kom inte sist vi slog en chihuahua.
Vi är så stolta och nöjda över Wigge som vanligt skötte sig bra utanför ringen och bortsett från bis finalen (och en väldigt trött Wigge) sköte han sig hur bra som helst i ringen.

Wigge och jag i Ringen.

Dagens rosett skörd som vi är väldigt stolta över.

Alla hjärtans dag idag och efter 3 dagars vila var det dags för en lång promis till beachen närmare bestämt Kaananbadet.
Wigge hade väldigt kul och mycket spring i benen. När han springer som värst så helt plötsligt springer han ner i vattnet. Vet inte om han trodde han kunde gå på vattnet men blött blev han iaf. Matte panik offrar sina vantar för att försöka få Wigge torr på fortast sätt. Sen var det bara en snabbt språngmarch hem för att inte liten Wigge ska bli kall.

Wigge kikar runt på beachen

Behöver jag skriva så mycket bilderna talar väl för sig själv. Åsnan eller Donkey i Shrek och Wigge har vissa likheter med varandra.

I dag skulle Devlin blivit 3 år om han hade varit med oss fortfarande. Dagen skulle dessutom han tyckt var skit kul då det varit varghundträff idag. En väldigt liten då det var en del som inte kunde komma. Men de som igentligen var nått att ha var där och det var Wigges bror Malte och halvbror Caesar.

Vi träffades i Haga parken. På parkeringen var Wigge skit glad att se dom andra. Busa på direkten ville han. Men vi tog en promis och dom små fick busa av sig lite inte lätt när det är en massa folk ute en söndag som denna.
Sen vart det sittning vid koppartälten och lite fika. Mycket frågor från förbipasserande om vad det var för ras och allt sånt där. Fick lite konstiga kommentarer. bla om rasen dödade singel lejon eller nått om en Turkisk vallhund vilket jag inte alls fattade. Lika bra att lägga ner detta här och nu för jag lär ändå inte förstå det. Sen fick Zandra och Caesar frågan om Caesar var den strävhåriga varianten och valparna då skulle vara släthåriga. Ja men jag hoppas absolut att det bara är tillfället för jag tycker inte om ”släthåriga” vargar.
Caesar som haft en tradition att ligga under bordet gjorde inte detta idag utan Malte bestämde sig för att han skulle upp på bordet. Han kanske hört ordetspråket det finaste sätter man på bordet.
Parkeringas tiden hade gått ut och vi bestämde att åka vidare till Drottningholm så Wigge och Malte kunde springa av sig helt då det var en hel massa människor i Haga parken. På Drottningholm och hundöarna fannas det en del hundar där och Wigge och malte sköte sig lika bra där som i förrgår. Bröderna samarbetade och jagade en Rigeback tillsammans bl.a..

Malte, Wigge och Caesar. Wigge numera även kallad spinkis. Han är kanske av en rasen irländsk Dvärghund inte riktigt säker än.

I onsdags var Wigge skit ätare. I torsdags när matte som fullt håller på med att fixa i ordning inför resan på eftermiddagen. Kommer jag på en väldigt glad valp i hallen och känner att nått inte står rätt till. Går in i vardagsrummet där jag gittar en kakförpackning på golvet. Wigge är fortfarande lika glad. Mullrar lite till Wigge som sänker kroppen en aning och svansen bara vajar lite försiktigt. Han har länsat kakförpackningen på minsta lilla smula. Endast plats och papper kvar i massa bitar. Kan även tänka att katterna hade nått med saken att göra. Dock är nog Wigge mest inblandad. Kunde inte heller vara helt sur på honom då jag själv glömt det på bordet.

Tågresan upp till Stockholm gick bra. Wigge sov hela tiden tittade upp då och då men inget mer. Väl hemma hos mor och far har Wigge känt sig som hemma. Lagt sig på rygg i hallen med golv värme. Vilket inte kan betyda annat än att han trivs.

Igår kom det kära återseendet. Wigge fick träffa sin kullbror Malte igen som han inte sett sen han var 8 veckor.
Han ville direkt leka medans Malte var lite blyg till en början. Vi åkte till Hundöarna på Drottningholm. Där det redan var en hel del andra hundar Våra valpar sköte sig bra i sällskap med andra men hade för det mesta bara ögon för varandra.

Efter att vi taget en titt vid slottet och valparna kollat på konstiga slotts vakter som stampat runt i grusen och fått lite fika i magen så åkte vi hem till Mia och malte. Där var det god mat för både oss och Wigge. Tack för den.
Lite pälsvård fick jag rycka in på så Malte slapp vara halv ryckt. Även fast det faktiskt tog emot att göra det fast det inte var min hund. Vargar ska vara rufsiga det är vad jag tycker.
Wigge fick också en ny vän hos farbror Bellman som också bor hemma hos Mia och malte. En väldigt glad och trevlig Labbe hane på 11 år.

Vid det här laget så var alla väldigt trötta och idag har vi bara haft en ända stor vilo dag dock med en liten promis för att få lite luft idag. Imorgon laddar vi för liten varghundsträff i haga parken. Tyvärr blir vi inte så många som vi ville från början. Men dom som är nått att ha kommer iaf. Ni får så länge se lite bilder från gårdagen på the dragon brothers.

Nu är jag snart ikapp dig brorsan.

Vem är det igentligen som gapar störst.

Syskon kärlek.

Lika som bär??

Trötta killar…

En del vila blev det efter helgens lilla vilsan tripp. I månadags var det åter dags före en lite längre promenad. Vår kille har mycket energi. Han hittar en lite längre pinne (se bild nedan). Han bar den ända hem. Men när vi kom in på gatan så var det ju ett problem när han gick för nära hus väggarna. Pinnen tog emot i husväggen och han fick kämpa för att ta med den. Efter en stunds kämpande vänder han sig om och glor på mig matte som gick bakom honom och skrattade precis som de var mitt fel att pinnen inte ville som han ville.

Wigge med sin långa pinne.

Idag där emot var det inget pinne bärande som stog på menyn utan Wigge är för dagen kallad äckel valp. Ja det blir man när man står och glufsar i sig skit i skogen och när man väl kommer till matte och husse som passat på att springa därifrån så tyvärr vänder han för ett nytt försök att äta lite till. Men blir infångad. Det var nästan som man ville gå direkt och köpa en munkorg. Göra allt för att han skulle sluta och inget kunna glufsa. Vidrigt lukade han så det var minsann bara att försöka sanera munnen. Men eftersom vi är djurvänner och igentligen älskar vår lille Wigge så fick vi räkna bort högtrycks tvätten och klorinet.

Imorgon däremot så ska vi åka till stora staden i öst och Wigge ska åka X2000 för första gången. I Stockholm har vi många hund aktiviteter som väntar. Redan på fredag ska vi träffa brorsan Malte.

Efter några dagar med riktigt dåligt väder så var det kul att se lite sol även fast det blåste. Vi gick ut som vi brukar göra och tänkte vi skulle ta den korta rundan i Vättlefjäll. Kan ju vara kul för Wigge att se något nytt då vi inte varit där med honom ännu.

Men vi har tidigare allt gått förbi den där vägen som leder åt andra hållet på den korta rundan, men idag så tänkte vi ja vad fasiken vi provar och ser vart vi kommer kan ju alltid vända. Den var bred och en gångväg precis som den lilla rundan i Vättlefjäll. Den var markerat med grönt och oranget/röd. Älg spår hittade vi på gång vägen också. Inga nya spår eller så var Wigge helt enkelt inte intresserad.
Men ju längre vi gick ju mindre och smalare blev gångvägen till slut vart det bara stig kvar som också blev smalare och smalare.

Fint är det inte dåligt att ha det så när hemmet heller.

Till slut kändes det som att vi måste ju hamna någonstans ingen ide att vända. Solen sken och Wigge hade hur kul som helst och skuttade omkring.
Sen slutade den gröna markeringen att synas till och vi hamnde i ett mindre träsk område men en hel del vatten och lera. Så det var planka hit och planka dit som man skulle balansera på. och vi insåg att vi är vilse i skogen. Men då man tydligt kunde se i leran att ganska många hade gått där följde vi bara spår och stig. Ett tag såg vi även en stav gångare med eld i baken som försvann väldigt fort.
Vi fortsatte och fortsatte, solen hade vi detta lag saka börjat gå ner. Till slut kommer vi iallafall fram till Surte badstrand från andra hållet än det vi brukar komma ifrån. Skönt nu är vi på känd mark. Vände man sig om där vi kom ut så ser man skylten på bilden längst ned. Ja den får ju en inte att bli mindre snurrig om man inte vet vart man är. Så det var bara att fortsätta vidare hem mot Lövgärdet från Surte. Hinner inte gå långt då vi möts av en kille och en tjej i medeltida/lajv kläder. Ja man hajar ju till som medeltidare själv. Vet inte riktigt vad dom gjorde där. Men undrar det gör jag. Skulle ha frågat dom men nu är det ju försent.
Så den lille rundan i vättlefjäll blev en vilsen runda runt sjön. Väl hemma kom Wigge in i fjärde andningen (som han alltid gör hur långt man än gått) och skulle äta upp matte som inte var lika pigg på det.
Kvällen har nu varit lugn Wigge har som plåster på såren för den något långa prommisen,  inte för att jag tror han tyckte det var en dålig dag men han fick både grisöra och massage.

Wigge satte sitt spår för framtida vilsna människor så dom hittar rätt.

En skylt som man blir om ännu något snurrigare av om man redan är vilse.