I eftermiddags kom Anna, Hera, Saga (Wigges systrar) och hämtade halsbanden jag sytt. Alltid lika trevligt att träffa Anna och tjejerna. Mycket nöjd vart hon och tjejerna vart skit snygga. Snyggast på fjällen nästa vecka kommer dom att vara. Renarna där uppe kommer vara mycket imponerade av skönheterna.
Bilder har Anna varit så snabb att fixa så dessa var några hon la upp på sin sida nu ikväll.
För er som missat så syr jag upp halsband och annat efter önskemål. Mer information hittar ni här.
Hera poserar med sitt nya halsband. © & foto A. Broman.
Saga har inte tid att sitta och se snygg ut. © & foto A. Broman.
Sommaren har kommit och värmen. Man ska inte klaga men man får istället förlägga hundaktiviteter på en annan tid. Så idag har deblivit viltspår på kvälls tid. Trog med mig husse ut när spåret skulle läggas. Ville ju ha sällskap.
Spåret blev lagt första delen tallskog tan snår och sånt. Sen vart det en backe upp som kändes som de aldrig skulle ta slut i blandskoh och massa blåsbärris. Så var det också i sista delen på spåren men det vart istället för backe någerlunda platt. 3 vinklar fick jag in 2 vänster och 1 höger. Längd på spåret ja strax över 500 meter tror vi.
Inte förens spåret hade legat tills sig ett tag så vart det dag att ta det kl 21. Oj jäklar vad jag blev imponerad av våran hund efter spåret. Förra veckans spår kanske jag skulle sätta en 6 i betyg av 10 och idag var det absolut en 8-9 i mina ögon.
Eftersom de blåste lite och den branta backen undrade jag hur detta skulle gå innan vi kom fram till legan. Inga problem Wigge kan nosade intensivt i legan innan han tog fart. För idag hade han fart men var koncentrerad. Följde spåret jätte bra och vid första vinkeln tog han bra sen kom backen och han bara tutade och körde så fort han kom på att han hamnar fel gick han metodiskt tillbaka några steg innan han var på rätt spår igen.
Vid 2 vinkeln så började Wigge ringa lite, varav han hamnade i en rotvälta där de var en massa snår och grenar. Han hoppade lätt i gropen medans matte fick släppa efter på linan och sedan kommendera Wigge stanna. För hade jag gjort som Wigge hade jag brutit benen. Svinga mig som tarzan är inte min grej. Wigge han stannade så bra och jag kommenderade bara spåra igen och han gick på spåret perfekt. Man kunde nästa tro att de inte varit ett stop så duktig var han. Skönt att han klarade denna störning mitt i sitt arbete.
Hittade klöven gjorde han ju naturligtvis och bar den ända fram till husse som stod på vägen.
Wigge hade idag jämför med förra veckan ett ögre tempo men jobbade på jätte bra och ringade ytterst lite. Hade tänkt att jag skulle klocka honom men de glömdes ju bort men han grejade spåret väldigt snabbt. Jag som ändå tyckte jag lagt det klurigt. Men Wigge börjar fatta detta uppenbarligen och det viktigaste av allt han har skoj. Svansen är hög och man riktigt ser på honom hur roligt han tycker de är att att nosa sig till sitt byte. Idag höll Wigge nosen väldigt nära marken. Inget vädrande eller höja blicken som annars är ganska typiskt varghund.
Wigge efter spåret med sitt byte.