Kvällen började med att husse lite oväntat kom med Wigge och hämtade matte på hennes praktik. Wigge fick då träffa en arbets kamrats lilla tibetanska spaniel Tea.
Tea tyckte att Wigge var nått som var värre än vad katten kan dra in. Så hon bara lät och Wigge ja han vet att tjejer som låter håller man sig borta ifrån. Duktig kille att vara så säker och kunna läsa signaler så bra. Han nöjde sig sen med att gå till de tvåbenta och fjäska innan vi skulle åka vidare mot klubben.

På klubben så var det lite fotografering av kursen som höll på när vi kom (lydnad klass 2-elit). Alltid bra att ha till klubbens hemsida framöver, som för övrigt börjar ta form. Sen är de så kul att se dom träna och vara lite social med de andra på klubben.
Vid en halv åtta. Var det iaf dags för oss i lydnadsklass 1 gruppen.

Kvällen hade verkligen sina ljusa stunder. För det första var det en underbar kväll väder mässigt. Men sen visade ju Wigge vad han kunde i mellanåt.
Platsliggningen gick super bra. Ja hade han helt lös och lämnade honom på 6-8 meters avstånd och han låg kvar där mellan en shiba hane och en liten shelti tik. Yes det sitter verkligen verkar det som.

Tandvisningen ja vad ska man säga. Wigge han kastade sig in magen på instruktören med en glatt viftande på svans. Han har ju inga problem med tillgängligheten inte.
Linföringen var det verkligen sisådär med väldigt ofokuserad och det där med att sitta vid vänster sida var ju inte nödvändigt enligt Wigge.

Men läggande under gång ja då satt han som en liten solstråle och tittade på mig när han istället skulle ha lagt sig. Ja ja det är nått vi får träna extra på för jag vet att han kan.
Ställande under gång  kan han istället mycket bra och vi fick vara visnings exemplar för alla andra på kursen.

Sist men absolut inte de värsta var ju den där inkallningen. Vi stod som nr sist i ledet först var det en Whippt som ja han bestämde sig för att göra en Wigge som vi brukar säga här hemma. Whippet killen bestämmde sig för ta ett race istället för att komma. In i klubbstugan som en blixt . Rätt kul var det att se.
Jag trodde jaha nu lär väl Wigge göra samma sak. Men jag vågade koppla lös och lämna honom 6-8 meter. Ja jag kan säga att göra en Wigge fick whippeten stå för för Wigge han kom så fint till matte och satte sig. Precis som jag vill ha det.

På vägen hem ja när vi kom till den backen som de för två veckor sedan vimlade av paddor. Hade Wigge minsann koll. En varghund glömmer uppenbarligen inte. Inga paddor ute. Men tillslut fick Wigge syn på en som han minsann skulle fram till om han så skulle dra med husse. Wigge hade uppenbarligen kaxat till sig och insett att paddor inte är farliga utan ganska roliga istället.