En 10:a

Så kom vi då till dagen som vi missade förra terminen pga av Wigges tass skada, avslutningstävlingen efter kursen. Vi har tränat riktigt bra den här sista veckan och jag kan säga att jag verkligen lagt mina nerver åt sidan. Verkligen gått inför att ha skoj och problem momentet inkallningen ja. Läs vidare här längre ner.

10 st var vi i lydnadsklass 1 som samlats för att ge vårt bästa. Det vart två plats liggnings grupper och vi hade dragit nr 8 i lottningen. Hamnade då i grupp två och hade två hundar på var sida om oss.
Wigge låg bra på platsliggningen men när det var ett kort tag kvar så börjar Wigge nosa omkring men ligger fortfarande. När vi sedan återvänder så hinner han sätta sig innan jag precis skulle ge kommando.Litet litet avdrag i poängen.
Mycket nöjd får jag dock säga att jag är då detta moment återigen har släppt för Wigge och han verkar kan ligga i ur och skur.

Det var lite väntan innan det var vår tur att göra de övriga momenten Kul att se alla andra och jag hade verkligen lagt mina nerver åt sidan för jag var cool och det smittade av sig på Wigge som också var det. Wigge han fick gos av både instruktörer och andra kursare. Hälsade på aussin Saga gjorde han också och de låg där brevid varandra och finurlade.

När det till slut var vår tur så vart det tandvisningen inga problem men Wigge gjorde en lite gos attack mot domaren Gittan. Men själva tandvisningen var han lugn en 10:a där tror jag de vart. Sen gick det väl neråt poängmässigt en stund en ingen 0:a så långt ögat nådde.
Linföringen, ja just som det ska börjas blir det en väldigt liv och rörelse bland åskådare och de som står på tur vilket får Wigge att tappa uppmärksamheten på mig. Men hängde väl med på ett litet hör fast halterna var väldigt sega.


Linföringen

Läggandet under gång gjorde jag ett kraftigt dubbelkommando på då inget hände efter mitt första kommando. Men vad gör de han la sig jätte snyggt då.


Läggande under gång.

Nu kom vi till slut till det där momentet inkallning. Jag sa ju som sagt tidigare att jag lagt nerverna åt sidan och jag nästan visste att han skulle göra en rejs instället för att komma.
Men kan man gråta av lycka för jag trodde nästan att det skulle ske på planen efter att jag registrerat vad som hänt. Dock fick jag höra att både jag och husse som stod på utsidan hade sett ut som frågetecken när detta hände. För Wigge kom som en klocka bra tempo bra broms och sedan satte sig vid min sida direkt. Som vi har kämpat och det gav belöning idag, JIHOOOOO

En 10:a vart det ju naturligtvis. Vi fick applåder från publikan och de fick minsann inte alla.


Inkallningen.


En 10:a på inkallningen.

Nu verkade det som vi kommit igång och poängen bara kom som på räls. Ställandet under gång var bra dock så gick han väl inte bredvid mig bitvis innan kommandot stå om man ska vara petig vilket domaren var.


Ställande under gång.

Apporten som husse inte fick någon bild på då han nog fortfarande var i lite chock efter inkallningen. Den gick väl bra men vid mitt första kommando nöjde sig Wigge med att bara slicka på apporten och tävlingsledaren skrattade gott. Ytterliggare ett kommando så höll han den som han ska.

Hopp över hinder tycker jag var mycket mycket bra vet inte vad han fick avdraget på men får se i protokollet på torsdag.
Helheten och pratet med domaren efter var mycket positiv så mycket beröm vi fick.
När vi sedan lämnade planen och jag hade siktet mot våra väskor för lite externbelöning så kom bla Engla och Ann fram och gratulerade oss. Wigges belöning för lyckad ”tävling” var att hälsa på Engla och sedan få det sista gottiga jag hade i min lilla burk i fickan.


Hopp över hinder.


Dagen på klubben lider mot sitt slut och Wigge är trött.

Jag är så nöjd över våran prestation och framför allt att Wigge inte flippade ut i sann Wigge andra utan vi var ett team.

Nu blir det väl till att skruva lite på sig i väntan på att det blir diplom och prisutdelningen på torsdag så man får se hela protokollet och på vilken plats man blev placerad. Lägger ut alla poäng efter de. Men jag kan säga redan idag att det verkligen var poäng som var till duga.

Eftermiddagen och kvällen vart stilla hemma. Wigge fick sig ett grisöra som ytterliigare belöning efter dagen. Husse och matte har nog varit lika trött som Wigge. Det tar på krafterna men lyckan är på topp.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *