Onsdag idag och första kurs tillfället för oss som missade förra veckans start på nybörjar lydnade.
13 hundar i olika storlekar, en del nya och en del gammla ansikten. Ett välkända ansikten i form av en pinscher flicka vid namn Hilja och hennes matte och husse som vi inte träffat på ett tag gick på kursen före oss vilket var kul.

Precis när kursen ska till och börja så kommer en regn skur utan dess like och tur för Wigges del som satt vid staketet var att husse kom med paraply så Wigge slapp bli dränkt där han satt.
Regnet varde knapp någon minut och vi slapp regn under hela kvällen.

Hur gick det då jo till en början lyssnade Wigge väldigt bra. Han lyssnade och var väldigt följsam. Tills det nog vart like mycket i Wigge  huvudet så haltin åkte på för att tillföra lite lugn.
Haltin gav inget vidare bra effekt utan Wigge blev istället sur och ville inte göra de jag vill lika bra som i början av kvällen. Men det vart mer uppmuntande och när vi skulle till att gå fritt följe. Trots att Wigge hade haltin på sig så tyckte han att det inte hände tillräkligt så han började stuttsa. Jaha tänkte jag och tog tag i honom och han lugnade sig snabbt men han hamnade ändå vid staketet för en time out mest för mattes del som behövde andas lite.
För er som följt bloggen och då vi gick på unghundskurs förra terminen vet hur ofta Wigge satt vid staketet då. Men han kom ihåg sig idag att visst tusan ja hamnar ju här så en lättare tillsägning hjälpte som tur var.

Nu ska vi verkligen få tummen ur för någon topp placering på avslutningen blir det en om vi inte om vi tränar hemma för här finns det en del att göra även fast han och jag, matte kan ha en otroligt bra kontakt  ibland.

På vägen hem och nästan hemma ligger det en metal bit mitt på gångvägen. Wigge flygger upp 2 meter rätt upp i luften när han nosar på metal biten. Matte och husse dyker på och pillar på den men Wigge vägrar gå fram. Sånna där metal bitar är kända för att bita varghunds juniorer. Så metal biten blev adopterad och har nu fått följa med oss hem.
Här hemma när den ligger på matten är den dock inte ett dygg läskig.

Svår uppgift idag att skriva blogg. inte lätt att få med allt som har hänt och allt vi har gjort. Kort och gott kan man säga att vi haft väldigt trevligt dessa dagar. Men vi gör ett försök att berätta lite mer ingånde.

Tidigt onsdag morgon blev vi upphämtade av Sanna. Resan till oskarshamn gick smärtfritt även fast det var trångt. Färjan över gick också väldigt bra. Wigge låg på rygg. Ja enligt honom är det de bästa sättet att åka båt på.

Framme vid Visby mötte vi upp Malte och matte Mia. Vi åkte vidare till vandrarhemmet. Vårt rum var litet och blev snabbt döpt till sardin burken. Men vi fick plats 4 personer och 4 varghundar. Det vart en tidig kväll då alla var lite trötta och vi skulle ju göra det mesta av dagen på torsdagen.

Så på torsdagen gjorde vi oss i ordning för lite sightseeing. Vi åkte till Lickershamn för att kolla på Gotlands högsta rauk Jungfrun där vi också tog en trevlig men blåsig promenad med hundarna.

Rauken Jungfrun

Sanna. stolt uppfödare med Wigge, Lava, Sota och Malte.

På vägen hem till varndrarhemmet på torsdagen tog vi en tur om Visby och där vi fick guida runt de som inte varit i visby tidigare, de vill säga Sanna och Mia. Vi gick en sväng förbi Domkyrkan innan vi åkte tillbaka till vandrahemmet trötta i benen.
Grillen sattes på och vi åt mycket gott innan vi hoppade i säng.

Fredagen vart det mer Visby. Mindre bra väder men man kan ju inte sitta i vår lille sardin burk hela dagen och ha tråkigt. Började med fika på det hundvänlig fiket st hans. Där vi i vår familj nu mera är stammisar på då vi alltid bor precis bredvid då det är medeltidsveckan.
Vi tog sedan några varv i Visby gick bla förbi botansika trädgården och nere på strand promenaden där det blåse halv storm. En viss skillnad från medeltidsveckan inte en kotta var ute.
Precis som dagen innan vart det tidigt i säng hundarna har skött sig så bra men trötta har de varit.

St Karins ruin i Visby

Lördag och så var det dags för utställning. En trevlig utställning. Sanna ställde Wigge och jag ställe Sota.

Först ut i ringen när det var dags för varghundarna var det junior bröderna Malte och Wigge. Malte skötte sig bra och Wigge hoppar och stuttsar som vanligt.
Sen var det dags för Lava som var något trött efter bara 2 dagar på ön. Sen var det min tur i öppenklass med Sota.

Resultat mässigt vart det följande för alla drakarna i slut änden. Malte 1:1 CK och BH-2. Wigge 1:2. Lava 1:1 CK och BT-5 och Sota 1:1 CK BT-4. Sanna ställde också upp i uppfödar klass med dessa 4 såklart och där blev resultatet 1 med HP vilket är jätte kul. Husse Christoffer gjorde också debut i ringen då vi var än man kort.

Malte

Wigge

Lava

Sota

Efter utställningen på lördagen åkte vi till vandrarhemmet och lät hundarna alla utom Trötta Lava springa lkösa var för sig vilket var väldigt uppskattat. Grabbarna ja dom lekte med en fotboll dom är himmelens bra på att pinta bort sig själv kan man ju säga. Sota hon vara bara super lycklig och tog sig några varv och sträckte riktigt ut.

Utställning igen på söndagen och denna dag hade vi domar ändring. Han var mycket speciell denna domaren. Räknade alla tänder och hade verkligen tand och bett nojja. Hade en mag känsla att det inte skulle kunna gå bra idag.

Precis som dagen innan var det grabbarna först. Malte 1:1 med CK och senare BH-2. Wigge fick en 0:a pga av tänderna. Domaren tyckte han har en för trång underkäke tyvärr. Dock hade jag ju hellre kanske sett att en 2:a eller 3:a hade varit en mer rättvis bedömning. Men men han växer ju fortfarande och är i sin fulaste garderobs ålder. Detta var Wigges sista utställning på ett bra tag frammåt han ska verkligen få mogna innan vi kommer igen och anmäler till några fler utställningar.

Lava fick 1:1 med HP bara och Sota ja så här i efterhand så var ju den där mag känslan om att det skulle gå dåligt lite delad. För jag visade fram henne till hennes andra cert. Så 1:1 BT-2 CERT och R-CACIB. Matte, handler och hejjarklak grät i lyckans stund och detta var ingen dåligt slut på denna utställnings helg.

Malte

Wigge

Lava

Sota

Wigges kritiker från bägge dagarna går att läsa här.

På måndagen var det avrese dag  även fast det kändes ganska tråkigt att åka hem skulle det ändå bli skönt. Dagarna på Gotland kunde nog inte blivit bättre än vad dom hade varit.

En varghund i Visby gör så att folk vänder sig om och fyra ja ska man komma någon vart ska man undvika alla turister om man säger så.
Innan vi skulle på färjan så åkte vi ner till hamnen för lite glass och naturligtvis skulle varghundarna också ha.

Alla får vänta på sin tur för att få lite glass

Visby sett från färjan som precis ska ta oss hemåt

Färjan gick smärtfritt den också precis som bilfärden hem till gbg gjorde. Även fast vi nog alla var något trötta.

Detta hoppas jag bara är början på en tradtion för vi har haft ruskigt kul och jag hoppas ni andra inblandade också hade det.
Skulle jag berätta mer ingånde om alla kuligheter skulle ni få sitta här ett halft dygn och jag ska bespara er på de.

Tidigt tidigt imorgon bitti bär det av till Visby och Gotland igen. Ska bli riktigt kul att få uppleva en hundutställning på denna mysiga ö. Kommer nog dock kännas lite konstigt att inte ha på sig medeltids kläderna eller uppleva ön som vi brukar göra under medeltidsveckan.

Allt är nu nästan packat. Små grejer kvar dom där som alltid tar så långt tid så man aldrig kommer i säng.

Tyvärr så har jag inte hunnit klart med mitt sömnads projekt vilket jag hade hoppats. Trots att jag går på hög varv orkar inte mina fingrar. Så blir till att sy lite när vi sitter på färjan bla. Men det har man ju gjort x antal gånget tidigare fast då med medeltids kläder. En ful ovan att alltid vara ute i sista minuten.

Så nu blir det ett uppehåll här i bloggen till nästa vecka då vi kommer hem igen från vår mini semester. Då får ni höra hur bra vi haft det..

Visby sommaren 2007. Domkyrkan sett från Almedalen.

Helgen har gått fort som vanligt. Igår var vi ute i skogen ihopp om att hitta lite svamp. Men vi kom hem med en ytterst liten påse som endast är gott nog till att använda när vi ska träna Wigge i kantarell sökandet.
Istället så tog jag lite kort istället. Wigge som numerar vet hur man ska posera för att matte ska bli nöjd. Vilket han också gjorde tills han tyckte det var dags att röja gärnet. Se bara på bild serien nedanför blicken säger allt. 

Mattes tålamod som var kort denna dag surnade till  när Wigge skulle röja gärnet och ja fel inställning jag vet. En som märkte mitt nu förändrade sura humör var dock Wigge som gick så snällt hela vägen hem.

Duktig modell…

Modell med ett visst i blicken…

Modellen försöker sig till att smyga iväg…

Modellen gör mer än att smyga och rymningen är nu ett faktum…

Modellen vill göra annnat än att bara sitta stilla.

Idag söndag skulle Wigge och jag iväg på västkustvalpen för första gången. Vi skulle själva ta oss dit och träffa Sanna och Lava där. Inga problem tänkte jag och det var det inte heller tills vi steg av bussen. Inte fanns det någon galopp bana där. Nej inga skyltar heller så slog följe med en äldre kvinna som var lika vilse som jag. Inga pengar på mobilen hade jag. Det var iaf en ganska lång promenad på förmiddagen innan vi hittat fram. Sanna hann och efterlysa mig på mobilen en gång.

Hann knappt in på området innan man stötte på folk som man kände. Vi letade oss fram till Sannas tält där även en liten 4 månaders varghunds valp befann sig. Denne lille valp och hennes syskon som vi såg när dom bara var 7 veckor.  Om vi säger så här min valpsjukan är nu helt utvecklad.
Wigge skötte sig väldigt bra i närheten av valpen. Han har nog hört om mattes planer om en lillasyrra i framtiden kanske. Valpen hon bet honom i nosen slog med sin tass på Wigges huvud utan att han brydde sig. Han kunde ligga och leka med henne på henns vilkor och lät henne verkligen ligga nära. Duktig kille.

I närheten av Lava däremot var Wigge som en tonårs kille är mest. bara ute efter en grej.
Förra veckan då vi var i Nyköping så löpte Lava men Wigge brydde sig bara om Sotas rumpa. Nu en vecka senare när Lava slutat löpa kom Wigge på sig att Lava luktar ju gott. Vad ska man säga han är inte riktigt som han ska den där.

Bedömningen då. Ja Wigge var som vanligt bara supporter. Syrran Lava vart BIR (10-15 mån), BIG-1 men oplacerad i BISet. Grattis ändå Sanna såg lika bra ut som vanligt.

På hem vägen körde Sanna mig hem. Tur de kanske hade nog gått vilse om jag hade letat upp busshåll platsen som jag klev av på i förmiddags. Väl hemma och Wigge skulle ut från bakluckan. Så var Lavas öron mer än bara lite fuktiga. Dom var dy blötta, vem kan ha gjort detta? Så nu får Lava gå under namnet blötta Lava ett tag tycker jag.
Så det var ut med Wigge och in med en väska som vi ska ha med oss när vi åker till Ön på Onsdag innan vi vinkade hejdå..

En mycket trevlig utställning idag bortsett för saknaden av skyltar. Men en varnings text vid ingången borde det finnas. Inte nyttigt att se så här många valpar på en gång.

Wigge, Lava och liten söt valp

Så var det då dags för andra bildutmaning efter lite tjat på Zandra. Bild utmaningen är att man endast får ha med en bild och denna gång var det ”valpbilden” det var frågan om.

En bild ja det vart två för min del. Rent tekniskt är det ju inte fusk. Det är EN på Wigge och EN på Devlin. Har man mycket bilder så har man och valpbilder får man ju inte nog av.
Det här med valpbilderna gjorde ju att man inte direkt blir mindre sugen på en liten. Men men varje sak har sin tid.

Hoppas nu att fler hänger på. Reglerna som sagt EN valpbild.
Längtar redan till nästa bildutmaning. Men ska låta bli att inte tjata denna gång Zandra.

Devlin 10 veckor.

Wigge 15 veckor.

I förmiddags plockade matte fram några klövar ur frysen och Wigge började gå på tårna ute i köket och kunde inte sitta still utan skulle minsann hjälpa matte. Han visste vad vi skulle göra idag.

Efter lunch så gick vi upp till parkeringen där vi möte upp med Linnea, Sigge och Sigges lillebror den söta galgon Lipton. Det var kul att träffa dom igen och att även Lipton var med denna gång. Planen var att vi skulle spåra lite vilket redan Sigge och Lipton tyckte var helt okej. När dom kom ut ur bilen så var det två huvuden i min påse där klövarna låg.

Mot skogen gick vi. Vi började med att visa klövarna från vovvarna. Det var Liptons första spår och möte med en klöv. Lipton tycker det var väldigt intressant och spännande.
Sigge har ju träffat en förut utan att ha något vidare intresse av den men tyckte idag att den var lite intressant.
Wigge då ja han som aldrig tuggar på koppel när han sitter fast i ett träd hade gjort det under tiden medans matte pysslade och visade de andra hundarna klöven. Matte är bara så glad att hon hade bytt från 700:- kopplet till ett 150:- innan hon gick hemifrån. Den nu upptinade älgklöven var helt i hans smak tyckte iaf Wigge som tidigare har fått nöja sig med den torkade Helge älg i slutet av sina spår. Men eftersom vi var på hemma plan orkade jag dra med mig två enormt stora älgklövar och en liten pyttig rådjursklöv.

Började med att lägga ett spår till Wigge inte allt för långt men med en vinkel i.
Sen la jag ett spår till nybörjaren Lipton och ett till Sigge som skulle gå sitt andra spår. Båda spåren var relativt raka och kort.

Efter spår läggningen gick vi och satte oss och mumsade på Linneas muffins hon hade med sig och hundarna mummsade på köttbullar medans spåren fick ligga till sig.

Sigge, Lipton och Wigge

När det var dags för spårandet var Wigge först ut och jag skulle gå med honom. Wigge vet vad som är på gång men låter honom ta sin tid och sniffa vid legan han vill dra på men håller tillbaka lite sen så drar han på och snurrar lite tills han stannar och jag undrar vad han hittat för inte var det klöven iaf. Det var en liten skalbagge på maken.
Så det var bara att visa honom spåret igen som han tog upp och gick klockrent fram till vinkeln klarade vinkeln bra och gick i ett mycket bättre tempo fram till klöven. Klöven var om omöjligt ännu roligare som färskt än torkad tyckte Wigge. Han kastade den enorma älgklöven fram och tillbaka det var så man var tvungen att hålla sig på avstånd för att slippa få den på sig.

Sen var det Sigges tur som skulle gå sitt andra spår tillsammans med sin matte Linnea. Han gjorde precis så som en varghund ”ska” göra. Han sniffade i legan sen höjde han blicken tog några steg och spanade innan han satte ner nosen igen.
Framme vid klöven är ju inte intresset för den översvallande. Men när matte drar den på marken tycker han de är kul. Han avancerade t.o.m. med att tugga på den stor älg klöven när matte höll i den idag. Duktig kille.

Lille Lipton då och hans första vilspår någonsin. Han gick det tillsammans med sin matte och om vi säger så här en riktigt naturbegåvning det där. Han tog god tid på sig i spåret blev störd några gånger av storebror Sigge som stod och beklagade sig en bra bit bort. Men tog upp spåret jätte bra och det bara flöt på bra med nosen i backen efter störningarna. Framme vid den lilla rådjurs klöven blev han glad över skatten han hittat.
Stort intresse för klöven som han bar tillbaka till gänget men som han ovilligt ville lämna tillbaka till matte Linnea när vi skulle gå vidare efter ett tag.

Klövarna som återigen hamnat i min påse och vi gick till bilen igen nöjda med våra spår hundar. Lipton som tyckte att han kunde gå med huvudet i min klöv påse gjorde detta  både en, två och fem gånger. Han är så söt den lille galgon. Hade gärna tagit med honom hem och han hade nog gärnat följt med oss hem om han bara hade fått dom stora älgklövarna. Vägen till Liptons hjärt går genom en älgklövar.

Mycket trötta hundar var det iaf som kom fram till parkeringen. Sigge och Lipton tog plats i deras bil. Den som tog mest plats var liten galgo inte stor varghund. Wigge han hade lagt sin på parkeringen och väl hemma tvärsomnade han i hallen
Trevligt hade vi det idag dock var det lite tomt, tyckte iaf vi när inte Sanna och hennes tjejer var med. Men det får bli nästa gång.

Ja vad gör vi då jo matte hon syr på ett litet sömnads projekt för fullt för att försöka hinna klart till nästa vecka. Mer om de får ni veta sen när jag är klar.

Sen så har ändtligen dom där gula kantarellerna blivit köpta. Så vi har dammat av ”irländare i arbete” scarfen och satt å den och sen börjat så smått. Det går riktigt bra än då länge har ju bara smyg startat håller en kantarell framför honom och när han nosar på den får han en köttbulle bit. Tycker att träningen gått bra Wigge har visserligen velat smak på en och annan kantarell men har fått nöja sig med att nosa och svälja köttbulle istället.

Vi får se vad detta slutar och om Wigge kan sniffa sig fram till vilda kanatreller ute i skogen och göra matte stolt. Men innan dess kommer mycket träning att behövas.

Nu ikväll har vi, husse och matte varit på upprop inför höstens kurs. Vi ska gå nybörjar lydnad med Wigge. Alltid lika kul att träffa alla på CDF. En del bekanta ansikten kommer att gå i vår grupp på onsdag kvällar.

Nu är vi riktigt peppade och vill börja träna. Vi sattsar på en topp placering på avslutnings tävlingen i november. Vi får se hur långt vi kommer men i toppen ska vi vara nu gäller det att visa vad vi kan.
Tyvärr så missar vi första gången nästa vecka då vi kommer att befinna oss på Gotland. Men vi kommer nu säkert hinna tränna lite på 2 veckor så vi kan göra stor entre vid andra kurs tillfället.

idag har vi varit uppe vid vättlefjäll och haft en riktigt trevlig tur upp i skogen. Wigge var nog den som njöt mest då han fick göra de han bara älskar. Det vill säga både springa lös som en tok och bada. Inkallnings träning blev det också med köttbullar i stora lass om man kom.

Matte som bra försökte att inte vara ivägen och bli överkörd när Wigge sprang leta istället svamp. Jakten på att se om det hade vuxit nått och jo visst hittade spår av trattkantarell som någon hade plockat men inga att plocka själv. Trodde det skulle vara lite tidigt för trattkantareller redan men inga gula gick att hitta heller.
Det var lite synd att jag inga gula kantreller hittade för att idéen om att introducera Wigge i svampletandet försvann ju. Men ska köpa lite gula i affären imorgon istället.

I fredags åkte Wigge och jag (matte) hem till Wigges uppfödare Sanna. Då vi skulle på utställning på lördagen så bestämde vi att vi skulle sova hos Sanna för att slippa åka massa mitt på natten eftersom vi skulle en bit.
Vi hann inte mer än att sätta oss på bussen innan det satt två tjejer bredvid oss som blev så förtjust i Wigge så dom ville fota honom också. Ja Wigge börjar mer och mer ta över rollen från Devlin som angereds mest fotograferade hund.
Väl i Kållered så stod Sanna och hennes tjejer utanför och väntade då vi skulle börja med att ta en promenad. Wigge som inte sett varken Sanna eller systrarna på ett tag blev jätte glad fast mest glad över att se systrarna. 

Vi gick vår promenad som var en väldigt behaglig sådan. Första promenaden för oss i skogen på länge. Wigge skötte sig bra. Lava som löpt och var precis i slut skedet av löpet verkade inte intressera Wigge så mycket. Wigge var mer intresserad av Sotas rumpa.

Väl inne igen vart Wigge skit glad av att vara ”hemma”. Han skulle minsann kolla om inte hans favoriter, Sannas föräldrar var där men de var dom ju inte. Wigge och tjejerna delad på pga löpet. Men vad gjorde de Wigge han fick ju vara i Sannas sovrum där han hade fullt upp med att sniffa på bian och fällarna som Lava legat på en stund tills han hittade en leksak att leka med istället.

Kvällen gick och Sanna bjöd på mat och vi pratade om allt men tiden gick och vi skulle upp tidigt. Men precis innan läggdags inser vi att vi måste åka lite tidigare. Så någon sömn vart det ju knapps mycket av. Men jag sov gott i den lånade sängen den lilla stunden. Tack sanna för både mat och säng.
Wigge hade hellre övergivit matte för att sova med gammel matte och systrarna istället men somnade även han i den gigantiska bian. Ja han är stor och borde fylla ut den största storleken av bia men nä han låg i ena hörnet.

På vägen till utställningen låg Wigge i baksätet och tjejerna i bakluckan. Wigge han ville ligga med nosen i gammel mattes Sannas nacke. Behöver jag säga att han verkligen tycker om henne.
I Nyköping på plats vart det att vänta en stund på Mia och Malte som också skulle komma. När dom kommit och Wigge hörde mias röst skulle han från baksättet ut. Vilket betydde fram i framsättet och ut genom dörren. Stor varghund kan för det var ju tant mia som kommit. 

Tur med vädret hade vi och flamsigt trötta innan utställningen börjat. Resutatet för Lava och Malte som stäldes vart i slut ändan ganska så bra. Malte 1:2 med CK och BH-reserv. Lava 1:1 CK och BT-4. Både bara såååå nära certen. Det var hundarna framför som som fick dom istället tyvärr.

Sota och Wigge som bara var suporters skötte sig bra, vad annars. Det är skönt att ligga i ett tält att sova.

Sota kollar på hjorthundarna i ringen.

Malte och Mia

Lava och Sanna

Sovande Wigge.

Innan det var dags att åka hem så svängde vi förbi gyllene måsen för lite mat i magen. Efter mat och innan vi ska åka iväg fick vi en glad nyhet. Anna med familj har varit och ställt syster Hera i Drammen (Norge). Av 19 varghundar anmälda så lyckades Hera sno med sig ett stora certet hem till Sverige. Stort stort grattis Hera och hennes familj. Detta vara den bästa avslutningen vi kunde fått denna dag.

Hem resan gick faktiskt väldigt smärt fritt. Sanna och jag satt i bilen och planerade lite för resan till Visby som börjar närma sig.

Så var man hemma igen. Resan gick bra Wigge ville ligga på rygg när vi åkte tåg. Men det gick ju inte så mycket plats finns det inte mellan stolarna i djursalongen. Han fick nöja sig med att ligga på sidan.
Vi möttes hemma av två jamande katter när vi öppnade dörren som vanligt. Inte skulle dom sluta snacka heller, dom var ju bara tvungna att berätta om alla hemskheter dom varit med om och vad elaka vi varit som lämnat dom. Wigge då ja han började med att tvätta katterna rikligt innan han somnade i bian.

Katterna som kl 04:00 tyckte att nu ska dom minsann få höra igen och satte igång och jamade på torsdags morgonen var ju mindre kul.
Torsdagen har varit lugn vi har packat upp.
Wigge har fått sig en dusch för att bli av med allt res- och medeltids damm han samlats på sig under dessa veckor. Annars har han nästan bara sovit. Han behövde nog en semester efter semestern han.