Så är utställnings året nu över och årsts sista utsällning vart vinthundsklubbens utställning i Sjuntorp som vi var på idag.
Klockan i morse ringde inte allt för tidigt för en gångs skulle. Men när den väl gjorde det så stod en Wigge brevid sängen och tittade på mig med en mycket viftande svans. Wigge fick ofrivilligt sova vidare. Jag gjorde mig i ordning men när jag ska gå så hör jag hur Wigge piper från sovrummet. Han hade nog velat följa med och tyckte nu väldigt synd om sig själv. Men då han har det bättre hemma än i ett kallt ridhus fick han var hemma med husse och fick sig en cykeltur istället.
Sanna och tjejerna, Sota, Elsa och Lava kom och hämtade mig strax innan 06:00 in i bilen och iväg. Tidiga som vanligt var vi när vi kom fram. Är det någon som kommer tidigt och då menar jag väldigt tidigt innan dom öppnar så är det Sanna och jag när vi åker på utställning. Oavsett om det är utställning på hemmaplan eller långt borta så har vi under detta utställnings år kommit tidigt. Så vi fått skakar galler alternativt rycker i dörren. Men vad gör de hellre för tidigt än för sent.
Efter dom väl öppnat och vi, eller Sanna slängt in galler och annat så var det dags att slänga in hundarna i ridhuset. Men vad händer inte jo vi sitter vid fel ring. Eller dom hade bytt nr på ringen vi placerat oss bredvid. Bara att ta vårt pick och pack och flytta. Vi är vana vid sånt vid det här laget. Detta året har vi bara hunnit flytta bla ett uppsatt tält och allt annat man har med sig hit och dit innan vi varit både nöjda och varit vid rätt ring på fler talet utställningar.
Efter att satt oss sedan till rätta fick vi sällskap av Galgon Lipton, Linnea och hennes mamma med partner.
Varghundarna var först in i vår ring. I ringen brevid var det galgosar och Lipton ställdes med en slät 1:a. Men Linnea snart kommer det ni vill ha och väntar på tror jag.
I varghundsringen var det sedan dags för Lava. Som slutade som 1:4 i unghundsklassen. Hon stuttsade och hade sig men är man yngst i klassen ska det väl synas att man är yngst tyckte väl Lava med sina valpiga rörelser.
Sen var det elsas tur som placerade sig 1:2 CK i öppen klass. Jag som ställde Sota i champion klass var sen på tur. Sota sköte sig riktigt bra i rörelse men vill inte gärna stå still särskillt länge men det tog oss iaf till en 1:4 CK. När tjejerna Elsa och Sota sen skulle in i bästa tik klass så placerade sig bägge som oplacerade. Men alla hade väldigt bra kritik.
Efter bedmöningen så var det till att vara social. Jag fick bland annat sånt beröm. Det värmer så och jag blir så glad, fast det finns ju en som lärt mig väldig mycket som ska ta del i äran.
Elsas fodermatte kom och hämtade Elsa idag efter bedömningen också. Dom har varit på semester och Elsa verkade väldigt nöjd och glad att se en del av sin familj igen. Första gången jag får se rara Elsa gå upp på bakbenen på någon, av lycka.
På hem vägen så var det lite ”tomt” med bara två varghundar eller ska jag säga en varghund och en afghan. Lava som nu ska bli nerryckt fick lite hjälp av både den ena och den andra. Till slut hade hon ett korthårigt parti på ryggen och såg nästan precis ut så som Afghanerna gör.
Sota och Elsa somnade på stört i bilen och hem resan gick fort. Skönt när man är på hemmaplan.
Väl hemma i Angered så hölls det på att städas på uteplatsen och Wigge blev jätte glad över att matte äntligen var hemma. Inga sura miner där inte bara för han inte fick följa med imorse inte.
Tack alla inblandade för en trevlig utställnings dag i Sjuntorp och tack för ett väldigt trevligt utställnings år ni som känner er inblandade.
Jag började året med att ställa Wigge i valpklass och gick sedan upp i junior klass. Sen har jag fått ställa Sota i både i unghund, öppenklass CERTx2 och champion titel, BIM och till slut i champion klass . Sen har jag också bla ställt fram Elsa till BIR, BIM, CERT X2 och en BIG 4 placering. Så en vända i STORA ringen vart det också.
För att bara nämna några framgångar en nybörjar handler som mig haft. Även fast det inte är mina egna hundar alla är jag väldigt stolt. Har ju även deltagit i Sannas förträffliga uppfödar grupper.
Allt mycket lärorikt, många nya erfarenheter men som sagt mycket mycket kul. Det är bara att konstatera vi har alltid roligaste på utställningar och till nästa år så tror jag vi kommer ha minst lika kul. Eller vad tror ni?
Fin slipning och träning på både drottningvinkning och vågen bör göras så det inte glöms bort till nästa år glöm inte de.
Sota
Elsa
Lipton och Lava.